Tisdagen den 30 april lämnade mark- och miljööverdomstolen sitt slutliga beslut att Svenska Kaolin AB inte beviljas tillstånd att bryta ämnet kaolin vid Billinge fälad, som gränsar till Svalövs, Eslövs och Klippans kommun.
Domen avkunnades i tisdags klockan 11.00 och mark- och miljööverdomstolen gör samma bedömning som mark- och miljödomstolen tidigare gjort, nämligen att inte bevilja tillstånd för brytning av kaolin i det aktuella området.
Förutom att kommunen har sett risken för att stora naturvärden går förlorade i området genom bland annat påverkan på Natura 2000-området Jällabjär så är detta område ett av de få, förmodligen enda kvarvarande tysta naturområde i en expansiv region som Skåne.
– Att anlägga en gruva i detta område hade varit direkt olyckligt enbart ur denna synvinkel. Naturområdet är inte enbart en lokal angelägenhet utan av stor regional betydelse, vilket besökssiffrorna klart uppvisar, säger kommunstyrelsens ordförande Johan Andersson
Catharina Malmborg, första vice ordförande i kommunstyrelsen, Eslövs kommun, ser positivt på mark- och miljööverdomstolens beslut och hoppas att beslutet även innebär att man sätter punkt fört ärendet.
– Vi kommer, likt den andre parten, att sätta oss in i domen och noga titta på vilka grunder som bolaget inte har beviljats tillstånd, säger hon.
Hela bygden har engagerat sig
Det är den utslocknade vulkanen Jällabjär och området runt omkring som utgör Natura 2000-område. Kullen Jällabjär, som sticker upp ungefär 50 meter över omgivningarna, var ursprungligen en av de vulkaner som var aktiva i vårt landskap för 100–150 miljoner år sedan. Man kan fortfarande hitta rester av lavan som stelnade inne i kraterns mitt när vulkanen slocknade. Den bildade den hårda och motståndskraftiga bergarten basalt.
Naturen kring Jällabjär är omväxlande med bokskogar, alkärr, betesmarker och enefälader. För hundra år sedan var Jällabjär en del av ett stort beteslandskap men idag är kullen klädd av bok. I kärret nedanför kullen växer idag fuktig alskog.
Johan Andersson berättar att opinionen mot kaolinbrytningen varit stark bland de boende i området. Bland annat har byborna själva investerat i och bekostat såväl en bullerutredning som en inventering av skyddsvärda fladdermössarter.
– Vi har känt ett oerhört stöd i och med bybornas engagemang. De har varit pålästa, kunniga och oerhört engagerade, berättar Johan Andersson.
En utdragen process
De första provborrningarna i området gjordes redan 1984. Bolaget Svenska Kaolin AB har sedan 1994 sökt miljötillstånd för att inleda brytning av kaolinlera, som används främst vid porslinstillverkning, något som Eslövs kommun motsatt sig. Eslövs kommun har inte ansett att bolaget ska beviljas tillstånd till sin ansökta verksamhet, vilket har framförts i kommunens yttranden.
Eslövs kommun har likt många av de övriga remissinstanserna ansett att utredningarna som legat till grund för bolagets ansökan är mycket bristfälliga. Att tillståndsansökan omfattats av två domstolsförhandlingar i mark och miljödomstolen (MMD) och en rad kompletteringar efter varje domstolsförhandling talar sitt tydliga språk.
– Brukligt är att det enbart genomförs en huvudförhandling. Även efter andra domstolsförhandlingen i MMD så har bolaget gjort omfattande komplettering av ansökan, så även efter det att domen överklagades. Trots detta anser dock många av remissinstanserna däribland Eslövs kommun att ansökan har stora brister. Detta i sig skapar en osäkerhet avseende bolagets trovärdighet, säger Dave Borg, förvaltningschef på Miljö och Samhällsbyggnad.
Källa: Eslövs kommun
