Med syfte att undersöka om Aspa Bruks grönslutsslam (GLS) hade förutsättningar att minska damning från Zinkgruvan Minings anrikningssandmagasin, inleddes det Vinnovafinansierade projektet MinePap. Målsättningen var att bedöma GLS lämplighet utifrån geotekniska egenskaper och bedöma eventuella risker i samband med fullskalig användning på sandmagasin. Vidare avsåg projektet att utveckla en cirkulär affärsmodell baserad på behoven hos medverkande parter, Zinkgruvan Mining och Aspa Bruk.
– Målet var att skapa resurseffektiv cirkulering för både Aspa och Zinkgruvan, där grönslutsslammet lyfts till resurs istället för att enbart ses som ett avfall, säger Ian Hamilton vid Econova.
Att genomföra projekt, med material och metoder som ännu inte har testats för ändamålet innebär alltid risker, något som samtliga inblandade har varit medvetna om. Allt nytt man testar och utvärderar kan sedan fungera som ny kunskap för branschen. Lärdomarna i projektet är den främsta framgångsfaktorn, även om det inte riktigt slutade så som man önskade och avsåg vid starten.
– Att vi genom det här projektet och de tester som har gjorts, får möjligheten att använda material på ett nytt sätt är en stor behållning menar Maria Johansson vid Ecoloop.
– Inom många industrier är det svårt att komma nära och få deras ”riktiga” engagemang då det inte handlar om kärnverksamheten. Mycket handlar om att förankra resursflödet på rätt nivå i respektive organisation. Men med Zinkgruvan och Aspa har vi verkligen lyckats fånga ett intresse från bägge parter, att hitta nya former för samarbeten, säger Frans Prenkert vid Handelshögskolan Örebro universitet.
GLS geotekniska egenskaper från laboratorieundersökningen var intressanta nog för att gå vidare med ett fältförsök. Dock visade kontrollprogrammet vid en kompletterande labstudie, att en pH-höjning i sanden skulle kunna innebära ökad utlakning av arsenik. Detta resulterade i att inte utföra fältförsök med den GLS som finns att tillgå från Aspa Bruk. I fältförsöket var planen att lägga ut GLS på en mindre yta på Zinkgruvans sandmagasin, dels för att demonstrera den tekniska metoden för dammbekämpning med GLS och dels visa på en möjlig cirkulär affärsmodell där två företag i en region samarbetar.
– Baserat på de resultat som framkommit, beslutade vi i juni 2018 att stoppa fältförsöket. Vi ansåg att det behövdes mer information om hur arsenik uppträder vid olika förhållanden i sandmagasinet, säger Björn Johansson, miljöansvarig vid Zinkgruvan.
Cirkulära affärsmodeller innebär många gånger en uppvärdering av restmaterial genom olika innovationer, med förändrade egenskaper som följd. I samband med en ny tillämpning kan oväntade effekter uppstå, vilket också hände i det här projektet. Aspa hade god kontroll på sitt grönlutslam, och att dess pH skulle orsaka arsenikutlakning var mycket oväntat. En framtida möjlighet är att kontrollera de ingående materialströmmarna i grönlutslammet så att pH sänks. Ytterligare ett alternativ skulle kunna vara användning av alternativa restmaterial (organiska) som tänkbara ersättare till grönlutslam.
– En god förståelse för varandras situation är viktigt och de inledande mötena i projektet, som gjordes flera månader innan fältförsöket skulle sätta igång, var en nyckel till det, säger Josef Mácsik vid Ecoloop.
Ersättningsmaterialet kommer att kräva ett liknande kontrollprogram för att säkerställa hur dessa material reagerar med sanden. Detta ryms inte inom MinePaps tidsram och budget, men kan bli en fråga för framtida projekt.
MinePaps andra leverans ansvarade Handelshögskolan vid Örebro Universitet för och handlade om hur man kan prissätta cirkulära restflöden. För att etablera ett pris som tar resurseffektiv cirkulering i beaktande så måste användarvärdet hos respektive aktör undersökas var för sig. Användarvärdena utgörs av antingen hårda eller mjuka värden. Hårda värden kan enkelt omvandlas till monetära termer medans det är mycket svårare för mjuka värden (t.ex. etiska och ideologiska överväganden).
– Det är nödvändigt att isolera vissa värdekontexter till enbart ett eller kanske ett fåtal utbytesrelationer i utvecklingen av affärsmodeller för en cirkulär ekonomi, menar Professor Frans Prenkert vid Handelshögskolan Örebro Universitet.
Källa: Alfred Nobel Science Park
