I studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience kan forskarna presentera helt nya uppgifter om Europas historiska klimat. Tack vare sediment från tyska sjöbottnar och is från grönländska borrkärnor har forskarlaget, där Lunds universitet ingår, kunnat lägga ett intrikat klimatpussel som sträcker sig hela 60 000 år tillbaka i tiden.
– Den nya studien ger helt fantastiska detaljer om klimatet från den senaste istiden till dagens geologiska epok holocen, säger Raimund Muscheler, geologiforskare vid Lunds universitet.
Den mest uppseendeväckande upptäckten är förekomsten av korta cykler (20-150 år) under den senaste istiden. Dessa perioder av klimatsvängningar har avlöst varandra, men vad som orsakat dem är fortfarande höljt i dunkel.
– Dessa cykler är starkare under de varmare perioderna av istiden och svagare under de kallare perioderna. En hypotes är att cyklerna kan kopplas till minskad oceanisk värmetransport till norr och mer havsis under kallperioderna, säger Raimund Muscheler.
För att få fram detaljerad information om när dessa cykler inföll har forskarlaget, som letts av Frank Sirocko från Johannes Gutenberg-University, analyserat den radioaktiva isotopen beryllium-10 som produceras av högenergetiska kosmiska partiklar som når jorden. Under perioder med låg geomagnetisk aktivitet når fler partiklar atmosfären varpå mer beryllium-10 kan produceras och lagras i sediment.
– Min roll i den nya studien var att förbättra dateringen. Genom att jämföra förekomsten av beryllium-10 i de grönländska och europeiska borrkärnorna kunde vi koppla ihop dem på samma tidsskala och jämföra klimatet på Grönland och i Europa, säger Raimund Muscheler.
Det finns fortfarande en rad frågetecken kring drivkrafterna bakom klimatvariationen under den senaste istiden. Men studien ger en ökad förståelse för svängningarna under de korta cyklerna, den så kallade multidekala klimatvariabiliteten.
– Den nya datan är mycket viktig och kan användas för att testa och förbättra klimatmodeller. På så sätt kan vi få fram skarpare klimatprognoser om vad som väntar oss i en allt varmare framtid, säger Raimund Muscheler.
Förutom Lunds universitet har följande lärosäten och organisationer deltagit i arbetet: Johannes Gutenberg-University, Max Planck Institute for Chemistry, Climate Risk Analysis, ETH Zurich, Kurt-Engelhorn-Center Archaeometry, University of Kiel, Mainz University.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience: ”Muted multidecadal climate variability in central Europe during cold stadial periods”
Källa: Lunds universitet
