Gränsen som drogs 2004 för det framtida påverkansområdet har nu justerats baserat på nya data och kunskap om LKAB:s markdeformationer. En viktig skillnad är att den teoretiska gränsen inte längre går genom fastigheter, utan nu dras mellan tydliga kvartersstrukturer i och utanför påverkansområdet. Hur prognosen för samhällsomvandlingen ser ut på sikt bygger på en rad faktorer som idag är okända, bland annat mineralfyndigheternas utbredning och framtida brytningsplaner.
– Det är alltid svårt att dra den här typen av teoretiska prognoslinjer för effekter av gruvbrytning långt under marken och årtionden in i framtiden. Men vi har baserat på uppdaterat underlag och ny kunskap förtydligat gränsen och gjort vårt bästa för att LKAB ska kunna ge fastighetsägare tydliga besked, säger Michael Palo, direktör affärsområde Järnmalm.
Den justerade gränsen innebär att ett 20-tal fastigheter, både privata och kommunala som till exempel sporthallen och före detta Thulegården, hamnar utanför påverkansområdet. Dessa fastigheter kommer inte att påverkas av LKAB:s gruvbrytning innan 2035. Samtidigt hamnar ett 20-tal andra fastigheter mot Luossavaara som tidigare inte klassats som berörda inom det påverkade området. Fastigheter som LKAB i stor utsträckning äger. De fastigheter som får stå kvar kommer att hamna i en attraktiv parkmiljö, inte vid ett industristängsel.
– Vår ambition är självklart att gruvbrytningen inte ska påverka samhället mer än nödvändigt, säger Stefan Hämäläinen och fortsätter:
– Men vi ska vara tydliga med att samhällsomvandlingen inte stannar vid år 2035. Det kan i framtiden bli nödvändigt med utökad omvandling i takt med att vi får ny kunskap om malmkroppens utbredning på större djup. Vi inser att det innebär en osäkerhet, men vårt viktigaste bidrag till ett attraktivt Kiruna är att utveckla framtidens gruv- och mineralnäring. Den bästa garanten för ett hållbart samhälle är att skapa arbetstillfällen och säkra framtida välfärd.
Källa: LKAB
