Hälften av Europas mest kritiska metaller och mineral finns i den svenska berggrunden. Det står klart när När EU på torsdagen släppte en rad åtgärder för att öka självförsörjningsgraden av kritiska råmaterial sätts sökarljuset på Sverige, som redan idag är Europas mesta gruvnation.
– Den svenska gruvindustrin är redo för att kunna möta efterfrågan från EU, men nu måste Sveriges politiker ta ansvar för att radikalt effektivisera tillståndsprocesserna för gruvnäringen, säger Maria Sunér Fleming, vd Svemin.
Tillgången till metaller och mineral är avgörande för det moderna samhället och inte minst för att klara klimatmålen. Frågan har dessutom ytterligare aktualiserats i och med den pågående coronapandemin när leverantörskedjor snabbt har brutits och gränser stängts.
EU tar nu därför krafttag för att säkerställa tillgången på dessa avgörande metaller och mineral. På torsdagen publicerades listan som anger vilka metaller och mineral som kritiska för EU tillsammans med flera konkreta åtgärder för att öka EU:s självförsörjningsgrad. Att öka antalet gruvor i EU är en av åtgärderna som EU-kommissionen pekar på.
– Sverige är redan i dag EU:s mesta gruvnation och vi kommer därmed att spela en viktig roll för att säkerställa EU:s försörjningstrygghet av metaller och mineral. Allt tyder på att den betydelsen kommer att öka. Här i landet finns potential för över hälften av råmaterialen på den nya listan, säger Maria Sunér Fleming.
– I skiftet bort från fossil energi för att klara klimatet behövs ny teknik som kräver nya material. Inte minst batterimineraler som kobolt, men också sällsynta jordartsmetaller och andra metaller för vindkraftverk, solceller och elektrifiering. Detta skapar en ny geopolitisk karta och det är bra att EU nu planerar strategiskt kring detta, fortsätter Maria Sunér Fleming.
Litium, mest känt som beståndsdel i batterier och helt avgörande för övergången till elektrifierad transport, finns för första gången med på 2020 års lista. Enbart för elbilsbatterier och energilagring kommer EU att behöva 18 gånger mer litium år 2030 än idag; och upp till 60 gånger mer år 2050.
Parallellt med den uppdaterade listan presenterade kommissionen också en handlingsplan och en framtidsstudie som tar upp de råvaror som är av avgörande för att klara omställningen till en grön och digital ekonomi, och på samma gång stärka EU:s självförsörjningsgrad.
– Samtidigt som EU nu tydligt pekar på behoven och vikten av en strategisk hållning i råmaterialfrågor, saknar Sverige dessvärre fortfarande en tydlig ambition och vilja. Gruvnäringen i Sverige möts snarare mest av hinder och byråkrati. Här krävs en radikal förändring av dagens ineffektiva tillståndsprocesser som ett första steg. Det vore en välgärning för såväl Sverige som för Europa, Maria Sunér Fleming.
Fakta: EU:s åtgärdsplan, kritiska lista och framtidsstudie
EU-kommissionen presenterade på torsdagen en rad åtgärder för att öka självförsörjningsgraden av metaller och mineral; en handlingsplan för kritiska råvaror, 2020 års lista över kritiska råvaror och en framtidsstudie om kritiska råvaror för strategisk teknik och sektorer från 2030 och 2050-perspektivet.
Handlingsplanen tittar på nuvarande och framtida utmaningar och föreslår åtgärder för att minska Europas beroende av tredjeländer, diversifiera utbudet från både primära och sekundära källor och förbättra resurseffektivitet och cirkularitet samtidigt som man främjar ansvarsfull inköp över hela världen. De sammanlagt tio åtgärderna kommer att främja övergången till en grön och digital ekonomi.
Listan över kritiska råvaror har uppdaterats för att återspegla de förändrade ekonomiska betydelserna och utbudsutmaningarna baserat på deras industriella tillämpning. Den innehåller 30 kritiska råvaror, hälften av dem finns det potential för i Sverige.
Källa: Svemin
