Nio år senare: Klartecken för gruvan i Kallak

En beviljad bearbetningskoncession ger bolaget ensamrätt till fyndigheten och att Sverige anser att platsen där fyndigheten finns är lämpad för gruvdrift. Regeringens besked i dag ger nu bolaget möjlighet att gå vidare med detaljerade undersökningar inför nästa steg, miljötillståndet.

Det är mycket ovanligt att en bearbetningskoncession är villkorad på det sätt som nu beslutats i Kallakfallet. Det handlar om tolv stycken långtgående ska-krav som måste uppfyllas.

– Vår grundinställning är att flera intressen måste kunna samexistera inom ett geografiskt område, det gäller även gruvor och renskötsel, säger Maria Sunér.
– Skyddsåtgärder för rennäringen och villkor för efterbehandling som nu är aktuellt tas vanligtvis upp i miljötillståndet inom ramen för miljöprövningen.

Vid det senare steget - miljöprövningen - finns ett mer omfattande beslutsunderlag och en klarare bild av hur verksamheten kommer att bedrivas.

– Frågan är om det är så klokt att slå fast omfattande och detaljerade villkor redan i koncessionsskedet eftersom det innebär risk att projektet i slutänden inte kommer bedrivas på det mest lämpade sättet. Det här är ett komplext ärende. Vi behöver analysera närmare vad det här betyder för gruvnäringen i stort, säger Maria Sunér.


Behovet av metaller ökar kraftigt i hela världen
När samhället nu bryter beroendet av fossila källor blir vi i stället beroende av metall- och mineralråvaror. Vindkraftverk, solpaneler, batterier, elbilar – alla kräver de tillgång till metaller och mineral. Studier, till exempel från Internationella energiorganet IEA, visar att den enskilt viktigaste drivkraften till ökad efterfrågan för flertalet metaller till 2050 kommer att vara just klimatomställningen. Därmed kommer ambitionsnivån i klimatomställningen kraftigt påverka efterfrågan av dessa metaller – ju snabbare minskning av klimatutsläppen desto högre ökning av behovet av metaller och mineral. Det gäller inte bara så kallade omställningsmetaller utan även i högsta grad även koppar och järn.

– Ur den aspekten är det extra välkommet att regeringen nu tar ansvar, säger Maria Sunér. Det pågående kriget i Ukraina har dessutom ytterligare satt fokus på vikten av att öka den europeiska självförsörjningsgraden av metaller och mineral för att minska importberoendet. Ukraina är dessutom en viktig järnmalmsproducent och skadorna häromdagen på Azovstal, ett av Europas största stålverk, kommer få betydelse långt utanför landets gränser.

Sverige är EU:s största producent av järnmalm, år 2020 stod vi för 93 % av hela EU:s totala järnmalmsproduktion. Samtidigt tillgodoses bara knappt 30 % av EU:s behov av järnmalm av europeiska källor, så importbehovet till EU är stort.


Översyn av systemet nödvändigt
Turerna kring en gruva i Kallak har varit både långa och många (se faktaruta här nedan). De senaste mandatperiodernas politiska kräftgång i mineralfrågor har bidragit till Sveriges attraktivitet som gruvland har rasat på den internationellt erkända rankinglistan från Fraser Institute. De senaste åren har Sverige fallit från plats 8 till plats 36 på den globala listan.

Branschen har länge kritiserat dagens system och tog därför hösten 2021 fram ett Reformpaket, direkt riktad mot politiska beslutsfattare.

– Att regeringen nu beviljat bearbetningskoncession för Kallak minskar inte behovet av en ordentlig översyn av hela det rådande systemet. Sveriges rika berggrund ger unika möjligheter att hållbart utvinna de metaller klimatomställningen är helt beroende av. Vi är redo att framtidssatsa med miljardinvesteringar, säger Maria Sunér.


Källa: Swemin