Sedan tidigare används strålningsteknik som övervakar rörelser i kroppen och slår av strålningen om rörelsen är utanför marginalerna. Den nya tekniken innebär att strålfältet i stället följer med i rörelsen i kroppen och inte behöver stängas av. Tekniken, som kallas Synchrony, användes för första gången vid en strålbehandling på Skånes universitetssjukhus i Lund i början av oktober. Så här långt har införandet gått som planerat.

– Vi har än så länge använt tekniken för strålbehandling av en av våra patienter som har prostatacancer. Vi utvärderar tekniken kontinuerligt och arbetar med att successivt använda den på fler patienter där tumören har en komplicerad placering. Planen är att framöver även använda tekniken vid behandling av andra cancerformer, säger Per Munck Af Rosenschöld, sjukhusfysiker och områdeschef för strålbehandling och strålningsfysik på Skånes universitetssjukhus.


Tumörer kan röra sig under strålbehandling
Varje år behandlas cirka 4 500 patienter vid strålbehandlingen på Skånes universitetssjukhus i Lund. Strålbehandling ges oftast uppdelad på flera tillfällen och patienter som ska strålbehandlas genomgår datortomografi eller magnetkameraundersökning för att planera behandlingen.

Vid varje strålbehandlingstillfälle genomförs sedan bildtagning med röntgen för att sikta in strålen till rätt område i kroppen. För att kompensera för att tumören kan röra sig under behandlingen lägger man till extra marginaler, vilket innebär att strålfältet görs större.


Röntgenbilder i realtid
Den nya tekniken gör det möjligt att ta röntgenbilder samtidigt som strålbehandlingen pågår, beräkna tumörens läge och justera strålfältet efter den nya positionen utan att strålningen stängs av. Patientens andning kan också följas för att ytterligare få en modell i realtid över hur tumören rör sig.

Det leder enligt Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska på Skånes universitetssjukhus, till att vissa typer av tumörer som rör sig under behandling kan strålas med högre precision än tidigare och därmed undviker man att omkringliggande vävnad får onödig strålning vid behandling. 

– Vi är inte där ännu, utan tekniken håller på att provas ut, men i förlängningen innebär det att man skulle kunna minska risken för besvär som annars kan uppstå efter strålbehandling, som till exempel tarmbesvär. Så i längden kan tekniken bidra till förbättrad livskvalitet för patienten, säger Petronella Lannerheim.


Paradigmskifte inom strålteknik
Eftersom strålningen har högre precision är tekniken användbar främst på tumörer som rör sig under behandlingsförloppet och där det finns extra strålkänslig vävnad i närhet av tumören. Exempel på detta är vissa typer av prostatacancer, mindre omfattande lungcancer och enstaka metastaser i lungan.

– Tekniken innebär ett paradigmskifte där vi tar ett kliv från traditionell strålteknik med statiska behandlingar, till anpassningsbara behandlingar som formas i realtid efter tumörens position under pågående behandling. Region Skåne har anslagit forskningsmedel för att ytterligare driva på utvecklingen av realtidsanpassad strålbehandling och för att undersöka precision och möjligheter med tekniken, säger André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker på Enhet strålbehandlingsfysik.


Källa: Skånes universitetssjukhus