Facebook

Instagram

En ledtråd av koppar i kampen mot cancer


2022-11-11

Cancerceller, i rött, använder sig av det vita proteinet Memo1 för att binda de gröna kopparjonerna.
Bild: Yen Strandqvist, Chalmers
Cancerceller, i rött, använder sig av det vita proteinet Memo1 för att binda de gröna kopparjonerna.

Pernilla Wittung-Stafshede, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola.
Bild: Anna-Lena Lundqvist, Chalmers
Pernilla Wittung-Stafshede, professor, institutionen för biologi och bioteknik, Chalmers tekniska högskola.

För att cancerceller ska kunna växa och sprida sig i kroppen tar de hjälp av proteiner som binder metallen koppar till sig. Ny kunskap om hur dessa proteiner tar upp metallen och hur de interagerar med varandra öppnar nu för nya läkemedel och behandlingsmetoder mot cancer.

Mänskliga celler behöver små mängder av metallen koppar för att kunna genomföra livsnödvändiga biologiska processer. Studier har visat att halten koppar i tumörceller och blodserum från cancerpatienter är förhöjd, och slutsatsen är att cancerceller behöver mer koppar än friska celler. Och högre nivåer av koppar innebär också fler aktiva kopparbindande proteiner.

− Därför är dessa proteiner högintressanta att studera när det gäller utveckling av cancer och djupare kunskap om dem kan leda till nya måltavlor för behandling för sjukdomen, säger Pernilla Wittung-Stafshede, professor i kemisk biologi vid Chalmers.

De flesta dödsfall på grund av cancer beror på att metastaser, dottertumörer, bildas på flera ställen i kroppen, till exempel i lever eller lungor. Ett protein som kallas Memo1 är en del i flera av de signalsystem som cancerceller använder för att kunna växa och spridas. Tidigare forskning har visat att när genen för Memo1 inaktiveras i bröstcancerceller minskar deras möjlighet att bilda metastaser.


Blockerar giftiga reaktioner
En forskargrupp från Chalmers ville titta närmare på sambandet mellan Memo1 och koppar. I en ny studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, undersökte forskarna Memo1-proteinets förmåga att binda kopparjoner genom en rad provrörsexperiment. De upptäckte att proteinet endast binder den reducerande formen av koppar. Det är den formen av koppar som är vanligast förekommande i levande celler. Det är en viktig upptäckt eftersom reducerande koppar, även om metallen behövs i kroppen, också bidrar till redoxreaktioner som skadar – eller till och med dödar – cellerna. Forskarna fann att när Memo1 bundit till koppar blockerades metallens giftiga redoxreaktioner.

− Det innebär en risk för tumören att vara beroende av mycket koppar eftersom den kan framkalla kemiska reaktioner som är skadliga för cancercellerna. Vi tror att Memo1, genom att binda koppar när det behövs, skyddar cancercellerna så att de kan fortsätta leva och spridas, säger Pernilla Wittung-Stafshede, som är en av studiens huvudförfattare.

Forskarna såg också att Memo1 kan bilda en förening - ett komplex - med ett annat kopparbindande protein som finns i våra celler– Atox1. Det är en koppartransportör inuti cellerna och forskargruppen har tidigare visat att Atox1, men hjälp av koppar, bidrar till att bröstcancerceller kan förflytta sig och bilda metastaser. Sammantaget innebär upptäckterna i den nya studien att koppar och de kopparbindande proteinerna skulle kunna vara en måltavla för cancerbehandling.

− Vi kunde se hur kopparjoner flyttas mellan Memo1 och Atox1 i provrör, och när vi tittade i bröstcancerceller kunde vi visa att de två proteinerna befinner sig nära varandra. Utifrån det drar vi slutsatsen att utbyte av koppar proteinerna emellan kan ske i såväl cancerceller som i provrör, säger Pernilla Wittung-Stafshede.

Forskarna vill nu gå vidare med fler studier fler av hur kopparjonerna binder till Memo1 och om den bindningen har relevans för utveckling av cancer.

− När vi utökar vår grundläggande kunskap om kopparbindande proteiners roll för cancerceller öppnar vi också dörren för nya behandlingar, säger Pernilla Wittung-Stafshede.


Källa: Chalmers tekniska högskola

Tipsa en vän     Skriv ut



André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker och Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska är två av krafterna bakom införandet av den ny stråltekniken.
André Änghede Haraldsson, sjukhusfysiker och Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska är två av krafterna bakom införandet av den ny stråltekniken.

Ny strålteknik anpassas i realtid till tumörens rörelser under behandling

Skånes universitetssjukhus är först ut i Norden med en ny teknik inom strålbehandling där strålen följer med cancertumörens rörelse under behandlingen....

Läs mer
Hexagon
Maria Åhman, Quality Assurance Manager för Diamyd Medical i Umeå.

Diamyd Medical växer i Umeå - anställer fler

Diamyd Medical fortsätter att rekrytera personal i Umeå. Nu anställs nya...

Läs mer
Cancerceller, i rött, använder sig av det vita proteinet Memo1 för att binda de gröna kopparjonerna.

En ledtråd av koppar i kampen mot cancer

För att cancerceller ska kunna växa och sprida sig i kroppen tar de hjälp av...

Läs mer


Tredje implantationen på djur genomförd – försöken fortsätter

Realheart har genomfört en tredje implantation på får i syfte att testa den...

Läs mer
Olika barriärlösningar kombineras och lager-på-lager tekniker utvecklas för att anpassa barriärens motståndskraft i projektet \

Miljonprojekt om biobaserade innovationer redo för nästa steg

Sex projekt har beviljats totalt 16,8 miljoner kronor i steg 2 av det strategiska...

Läs mer


Peab bygger produktionsanläggning i Lund

Peab har fått uppdraget att bygga en produktionsanläggning för läkemedel i...

Läs mer
Matti Sällberg, professor vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.

Svenskt coronavaccin visar lovande resultat

Forskare vid Karolinska Institutet utvecklar ett coronavirusvaccin som ska vara mindre kä...

Läs mer


Nytt material kan ge fjärrstyrda läkemedel och elektroniska piller

Bioläkemedel tillverkas av levande celler och används för behandling av bland annat...

Läs mer
Danfeng Cao, doktorand vid Linköpings universitet, monterar en bit ben som ”mikroroboten” sedan kommer linda sig runt och växa ihop med.

Benbildning inspirerade till ”mikrorobotar” som kan bilda eget ben

Inspirerade av hur ben i skelettet bildas har forskare vid Linköpings universitet och Okayama...

Läs mer


Cobotar förbättrar framtidens patologilabb

Automation är en viktig del av lösningen för att möta framtidens kvalitetskrav...

Läs mer
Sana Alajmovic, grundare och vd i healthtechbolaget Sigrid Therapeutics, samt vinnare på Female Founders event 2021.

Sana Alajmovic korad till Årets kvinnliga grundare av Dagens industri

För femte året i rad har Di Digitals läsare utsett Årets kvinnliga grundare....

Läs mer


Mest lästa











Heidenhain

BK Services


Antiphon

pdat Elmia

Laser components

solidmakarna






JJgruppen
Unica Media AB © 2014
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm

Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se