Pengarna ska användas för att stärka ett av de ben där Laboratoriet för organisk elektronik redan är starka: den organiska bioelektroniken. Målet är att komma åt de neurodegenerativa sjukdomarna, som ALS, Alzheimers sjukdom och Parkinsons, samt epilepsi. Det är sjukdomar som orsakas av att nervcellerna i hjärnan eller ryggmärgen bryts ner, eller är överaktiva som i fallet med epilepsi.

– I nervsystemet finns både kemiska och elektriska signaler, blir något fel drabbar det båda typerna av signaler eftersom de är tätt kopplade. Alla mediciner är dock rent kemiska, med något enstaka undantag, Vi vill koppla ihop de kemiska medicinerna med den organiska elektroniken, säger Magnus Berggren.

– Elektronik används i några enstaka applikationer i dag som i pacemakers och elektroder i hjärnan som mildrar skakningar vid Parkinsons, säger han.


Kan motverka nedbrytning av nervceller – och hindra överaktivitet
Kollegorna vid Laboratoriet för organisk elektronik som arbetar med elektroniska växter har lyckats få växterna att själva bygga in elektronik i olika delar av plantornas strukturer. På samma vis skulle man, med rätt material, kunna få fram självorganiserande elektronik i mänsklig hjärnvävnad. Elektronik som sedan också kan stimuleras för att såväl motverka nedbrytningen av nervcellerna som att hindra dem från att bli överaktiva.

– Vi närmar oss farmakologin från ett nytt håll, vi vill kombinera elektroniken med de kemiska medicinerna. Fungerar detta får det enormt stor betydelse för den medicinska forskningen och fungerar det inte har vi förhoppningsvis lärt oss en hel del på vägen, säger Magnus Berggren.

– Vi samarbetar i dag med forskare i Lund där vi testar elektroniska material i nervsystem på insektsmodeller och i olika fiskmodeller för att se om det har någon effekt på de neurodegenerativa sjukdomarna.

Det långsiktiga målet är att hitta en effektiv terapi mot den här typen av sjukdomar.


Stor konkurrens bland ansökningarna
Forskargruppen inom organisk bioelektronik består i dag av ett 30-tal personer och kommer nu att växa med ett antal personer till, såväl doktorander som seniora forskare. En del av anslaget är också öronmärkt för instrument och annan utrustning och ett laboratorium ska byggas upp vid Campus Norrköping, speciellt för ändamålet.

2052 ansökningar har kommit in till årets utlysning av det Europeiska forskningsrådet, ERC:s, Advanced Grants. 222 forskare har nu fått sina ansökningar beviljade, flest från Storbritannien, Tyskland och Frankrike, men också sex från Sverige. Det handlar om forskningsanslag på mellan 2,5 och 3,5 miljoner euro.

Totalt har ERC beviljat anslag för 540 miljoner euro till forskare från 29 länder, från Europeiska länder lika väl som från de länder utanför Europa som deltar i satsningarna inom Horisont 2020. Anslagen kommer inte bara att leda till att toppforskare får utveckla sina bästa idéer, det kommer också att innebära 2000 nya postdoktor och doktorandtjänster, skriver ERC i sitt pressmeddelande.



Källa: Linköping universitet