Emmanuelle Charpentier, hedersdoktor vid Umeå universitet, tidigare gästforskare vid Umeå Centre for Microbial Research och tidigare forskningsledare vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi tillsammans med Jennifer A. Doudna för upptäckten av ett av genteknikens skarpaste verktyg: gensaxen CRISPR/Cas9.
Enligt tillkännagivandet från Kungliga Vetenskapsakademien, får Emmanuelle Charpentier, Max Planck Unit for the Science of Pathogens, Berlin, Tyskland, och Jennifer A. Doudna, University of California, Berkeley, USA, priset”för utveckling av en metod för genomeditering".
– Jag är överlycklig och känner mig mycket hedrad över att få ta emot ett så prestigefullt pris och ser fram emot att få fira online med kollegor, familj och vänner, säger Emmanuelle Charpentier och fortsätter:
– Jag sänder också en extra tanke till mina tidigare labbmedarbetare som i stor utsträckning bidrog till att förklara CRISPR-Cas9-mekanismen i bakterier och jag tänker också på mina övriga kollegor inom fältet CRISPR-biologi. Det här priset sätter tydligt fingret på vikten och relevansen av grundforskning inom mikrobiologi. Jag förvånas verkligen över hur snabbt CRISPR-forskningen och dess tillämpning har utvecklats i så många olika områden inom livsvetenskaperna de senaste åren. Därför ser jag fram emot att få följa den fortsatta utvecklingen inom genredigering och genteknik, särskilt genbaserad medicin för att bota allvarliga sjukdomar hos människan.
CRISPR-Cas9-tekniken är ett kraftfullt och lättanvänt genredigeringsverktyg för att specifikt och effektivt hitta gener och reparera defekter, genomföra önskade förändringar eller ändra genuttryck i celler. CRISPR-Cas9 är ursprungligen ett system för immunförsvar hos bakterier som de använder mot främmande DNA, exempelvis vid en attack från virus.
Under 2011 publicerade Emmanuelle Charpentiers laboratorium en uppmärksammad publikation i tidskriften Nature som beskrev upptäckten av tracrRNA som tillsammans med CRISPR RNA och Cas9 utgör en viktig del i aktiveringen av CRISPR-Cas-systemets förvarsmekanism i patogenen Streptococcus pyogenes och andra bakterier.
Följande år publicerade hon och hennes labbmedarbetare, tillsammans med Jennifer Doudna vid University of California, Berkeley, en banbrytande upptäckt i tidskriften Science som visade hur bakterieproteinet Cas9 lett av två så kallade guide-RNA i form av crRNA och tracrRNA kan identifiera mål i angripande gener. I samma publikation visade forskarna också hur systemet enkelt kan omprogrammeras att anpassa vilka gener som helst – vilket har visat sig vara ett mycket mångsidigt genredigeringsverktyg för biologer.
Dessa grundläggande upptäckter som gjordes vid Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige, MIMS, inom Umeå Centre for Microbial Research (UCMR) vid Umeå universitet och vid Max F. Perutz-laboratoriet vid Wiens universitet, Österrike, har möjliggjort en senare tillämpning av tekniken inom många olika vetenskapsområden – däribland medicin och veterinärmedicin, jordbruk och bioteknologi.
CRISPR-tekniken har på kort tid anammats av tusentals forskare runt om i världen tack vare sin breda och relativt enkla tillämpning. Alltmedan tekniken står i startgroparna för att marknadsföras inom jordbruket är förhoppningen inom det medicinska området att inom några år kunna använda tekniken i praktiken i säkra och effektiva behandlingsmetoder för allvarliga sjukdomar som det ännu inte finns några behandlingsalternativ för.
Hans Adolfsson, rektor vid Umeå universitet, är stolt över de forskningsprestationer som ligger bakom att Emmanuelle Charpentier nu tilldelas Nobelpriset.
– Emmanuelle Charpentiers enastående arbete har resulterat i ett oerhört kraftfullt gentekniskt verktyg med mycket brett applikationsområde. Tillsammans med Jennifer A. Doudna har hon både gett oss nya grundläggande kunskaper och en teknik som öppnar nya forskningsmöjligheter inte minst för utveckling av nya behandlingsmetoder inom det medicinska området. Ett Nobelpris som belönar det arbete som Emmanuelle Charpentier har utfört vid Umeå universitet gör oss förstås oerhört stolta, säger Hans Adolfsson.
Källa: Umeå Universitet
