I samband med elektrifieringen av ett hållbart samhälle kan SOC (Solid Oxide Cell)-, och särskilt Solid Oxide Electrolysis Cell (SOEC) -teknologin, bli ett viktigt komplement till produktionen av intermittent förnybar el. SOEC-teknologin kan användas för att balansera belastningen i elnäten. Dessutom kan SOEC-teknologin producera vätgas för stålindustrin, transportsektorn samt kolväten och andra ämnen för den kemiska industrin. Projektet FastOx, ett nytt forskningsprojekt inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material, har som mål att utveckla en mer kostnadseffektiv SOC-teknologi.
Kommersialiseringen av SOC-tekniken bromsas framför allt av hög kostnad och kort livslängd, till stor del beroende på de metalliska bipolära plattor som är en central del av teknologin.
Projektet FastOx mål är att ersätta de dyra specialstål som för närvarande används, med billigare stål som skyddas av en beläggning. Beläggningen ökar SOC-systemets livslängd genom att blockera bildandet av sexvärt krom, genom att minska de bipolära plattornas oxidationshastighet samt genom att minska deras elektriska resistans.
FastOx kommer att stärka den svenska stålindustrin genom att projektpartnerna blir mer konkurrenskraftiga och kan öka sin försäljning till SOC-utvecklare. En kostnadseffektiv SOC-teknik kan dessutom hela den svenska stålindustrin dra nytta av eftersom SOEC-teknologin kan producera den vätgas som krävs för övergången till en hållbar stålproduktion.
– Projektets mål är att utveckla en mer kostnadseffektiv SOEC-teknologi. SOEC är den elektrolysteknologi som kan producera mest vätgas per kWh och med tanken på det enorma behovet av 55 TWh som har identifierats i nationella vätgaststratgin, så kommer det behövas, säger Jan Froitzheim, docent i materialkemi vid Chalmers samt projektledare för FastOx.
I projektet deltar även Outokumpu, Sandvik Materials Technology och Sunfire.
FastOx har en total budget på 6,23 miljoner kronor varav 3,12 miljoner kronor kommer från Vinnova.
Inom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material så satsas nu över 56 miljoner kronor i programmets utlysning ”Metalliska material för det elektrifierade samhället”. Det är sju nya forskningsprojekt har nu beviljats stöd från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.
Källa: Metalliska material