Fredrik Danielsson är nyutnämnd professor i automation vid Högskolan Väst. Han är övertygad om att framtidens industrirobotar är mycket smartare och kan göra mer avancerade jobb som avlastar personalen.
– Den stora utmaningen för oss forskare är att koppla samman artificiell intelligens och robotar, säger Fredrik som leder ett framgångsrikt forskarteam på Högskolan Väst.
Stort grattis Fredrik! Hur känns det att bli utnämnd till professor?
– Det känns väldigt roligt att få det här erkännandet efter många års arbete inom området. Det kanske inte kommer att förändra vardagen i någon större utsträckning, men jag är naturligtvis väldigt glad.
Vad har betytt mest under dina 24 år på Högskolan Väst?
– Jag har haft förmånen att få vara med och bygga upp automationsområdet på högskolan. Det har varit en spännande resa där vi gått från enstaka inslag av automation, till att idag ha utbildningar på avancerad nivå med över hundra studenter, många doktorander och en hög integration mellan forskning och utbildning.
Varför valde du att forska inom automation?
– Flexibel automation och artificiell intelligens (AI) har alltid intresserat mig. Det finns en spänning i att se hur man med mjukvara kan påverka ett fysiskt moment. Det märks direkt om det blev rätt eller fel. Det är också ett forskningsområde där det behövs baskunskaper om allt från fysik och el, till programmering och robotik.
– Med hjälp av AI går det att ge robotar flera olika förmågor och få dem att arbeta mer flexibelt. När roboten lärt sig att ”tänka själv” slipper man också tidskrävande omprogrammeringar. Det går snabbt att ställa om produktionsanläggningen till en ny produkt. Robotarna tar hand om de tunga, slitsamma momenten och människorna får mer avancerade arbetsuppgifter.
Vilka är utmaningarna inom forskningsområdet?
– När jag började forska om automation på 90-talet var industrin negativ till idén om flexibel automation med AI. Många tyckte att det var en dum idé. För det fanns ju redan automationslösningar som man var nöjd med; det vill säga robotar som gjorde enkla moment inom exempelvis bilindustrin. Samtidigt fanns en rädsla över hur mer avancerade robotar skulle fungera.
– Men idag är intresset stort för AI och automation. Det har blivit en viktig konkurrensfaktor för svensk industri eftersom andra länder, exempelvis Kina, satsar stort på automation.
Vad driver dig?
– Det är spännande att göra saker som ingen har gjort förut. Kreativiteten och friheten att tänka i nya banor är nog det jag gillar mest med det här yrket.
– Jag triggas av att få kommentarer som ”det kommer aldrig att gå” eller ”vi behöver inga nya lösningar”. Då vill jag bevisa att det verkligen går. Eftersom vi på Högskolan Väst satsar på tillämpbar forskning i nära samverkan med industrin, gör vi ofta praktiska experiment i demoanläggningar på Produktionstekniskt centrum i Trollhättan. På det viset blir forskningsresultatet mer påtagligt och det underlättar i vårt nära samarbete med industrin.
Vad händer framöver?
– Jag ser en spännande framtid för vår forskning. Idag är vi totalt ett 30-tal forskare som arbetar med automation och stort fokus ligger på AI och robotik. Inom bara fem till tio år är industrirobotarna betydligt smartare och tillverkning av allt från bilar till prefabricerade trähus kan göras mer flexibelt och effektivt. Då kan jag pensionera mig och lämna över till yngre forskare.
– Blickar vi ännu längre fram, 30-40 år, tror jag att människoliknande robotar, så kallade humanoida robotar, jobbar inom industrin sida vid sida med mer välutbildade ingenjörer.
Källa: Högskolan Väst
