ebm-papst kompletta EC-fläktar med integrerad elektronik för styrning och kommunikation via exempelvis kommunikationsprotokollet MODBUS har banat väg för intelligenta, användarvänliga, lättinstallerade, driftseffektiva och inte minst energieffektiva fläktlösningar. Fördelarna med smarta kommunikationslösningar för fläktar är många och samtidigt är det nog så att det inte alltid utnyttjas fullt ut. Men, varför ska man då kommunicera via MODBUS? MODBUS ger liknande fördelar i datacenters, kylrum för livsmedel och många andra applikationer.
”Ju mer information man har tillgång till, desto lättare är det att hålla allt under kontroll”. Så sammanfattade de ansvariga på ett datacenter i Schweiz skälen till varför man moderniserat och investerat i EC-fläktar från ebm-papst med vilka man kommunicerar via MODBUS. EC-fläktarna ersatte äldre remdrivna fläktar i datacentrets kylaggregat som i princip alltid gått på full kapacitet.
Detta ledde till ett hårt slitage, hög energiförbrukning, krav på regelbundna kontroller och mycket underhållsarbete med byte av reservdelar. Problemen och kostnaderna ledde till krav på en modernisering, och man ville samtidigt få bättre möjligheter att övervaka och styra fläktarna. Detta gör man idag via MODBUS.
Till skillnad från en 0 - 10 V anslutning tillåter MODBUS även övervakning av fläktar. Hos datacentret utnyttjas den möjligheten så att fläktarna skickar både detaljerade driftdata och alarmmeddelanden till ett centralt styrsystem. Härifrån överförs sedan informationen till ett övergripande ledningssystem som ingår i ett större infrastruktursystem för datakommunikation i regionen.
Via ett användarvänligt gränssnitt kan behörig driftspersonal på dataskärmar både se enskilda värden för fläktarna, liksom för andra tekniska installationer, och även ställa in olika parametrar. Den detaljerade fläktinformation som kommuniceras vid MODBUS gör det också lättare för driftsansvariga att exempelvis se om det uppstår tekniska problem som kräver att en tekniker skickas ut.
Underhållsarbetet kan därmed planeras mer effektivt och även proaktivt så att serviceinsatser utförs vid rätt tillfälle och när det verkligen finns ett behov av service. Ett exempel är att filterbyten bara behöver ske när det verkligen finns ett behov av nya filter.
Ett annat exempel på applikation där MODBUS ger stora möjligheter att optimera både fläktdriften och underhållsrutinerna är kylrum för livsmedel. Inom livsmedelsindustrins produktionsmiljöer är kraven på effektiv kylning höga, och därför ställs det också stora krav på att övervaka och styra kylfläktar. Precis som i många datacenters.
Effektivare underhållsplanering med fjärrövervakning
ebm-papst AxiCool-fläktar har bland annat kylrum som ett viktigt applikationsområde och här har kommunikation via MODBUS stor betydelse när det gäller att optimera kylnings- och avfrostningscyklerna. Precis som i fallet med datacentret i Schweiz handlar det om att utnyttja de möjligheter och fördelar som ligger i att övervaka på distans, samla in information om fläktars status och ta beslut om drift och underhåll på basis av denna information.
Att det är enkelt att ansluta fläktar till varandra med hjälp av MODBUS blir allt viktigare eftersom kraven ökar på att kunna fjärrövervaka applikationer med flera fläktar, och då krävs integration och samordning av fläktarna. Datacenters och kylrum är bara två exempel på sådana applikationer. Samma krav och behov finns när det gäller många ventilationssystem som ska ge bra inomhuskomfort för boende och i en lång rad olika industriella applikationer.
Hur vet man när MODBUS är rätt val?
I många applikationer är det fullt tillräckligt med fläktstyrning via 10-V signal, men så finns det ett väldigt stort antal applikationer där utnyttjandet av kommunikationsprotokollet MODBUS kan skapa stora mervärden och fördelar. Ändå är det så att möjligheterna inte alltid tas tillvara utan lösningen blir en mer traditionell fläktstyrning.
Björn Jonsson som är marknadschef på ebm-papst i Sverige tror att en anledning kan vara att det finns en osäkerhet om när och hur man ska utnyttja kommunikationsmöjligheterna. Kanske också att det finns en uppfattning om att det kan vara komplicerat att applikationsanpassa och åstadkomma en bra kommunikationslösning.
– Exemplen med datacentret och kylrum inom livsmedelssektorn tycker jag ger en bra bild av när man ska använda MODBUS. I applikationer med ett antal fläktar installerade och där kraven på effektivt underhåll, kontinuerlig information om driftsförhållanden, fläktstatus, temperaturer och andra parametrar är höga blir svaret ofta att det krävs integrerade kommunikationslösningar. Då är MODBUS ett bra val och det är också betydligt enklare än många tror att skapa ett nätverk med MODBUS och driftsätta en fläktlösning. Vi har exempelvis den nedladdningsbara programvaran EC-Control som förenklar arbetet, säger Björn Jonsson.
Fördelarna med EC-Control blir extra tydliga i applikationer med nätverkslösningar med MODBUS som kan omfatta ett stort antal fläktar. Via programmets lättförståeliga nätverkslayout får man en total överblick över alla fläktars status.
Sedan ebm-papst introducerade EC-Control har programmet kontinuerligt vidareutvecklats och fått nya funktioner som gjort det allt mer användarvänligt. Olika hjälpfunktioner och funktionsbibliotek förenklar driftsättningen och bland nyheterna i den senaste versionen märks bland annat möjligheten att se servicehistorik för varje fläkt i ett nätverk, utökade möjligheter till konfigurering samt rapportering av driftstörningar via e-mail.
En fråga till Björn Jonsson är hur han anser att installationsföretag, fastighetsägare, driftsansvariga på datacenters och andra anläggningar där effektiv fläktdrift är viktigt ska agera för att ta steget över till att dra nytta av MODBUS som kommunikationsprotokoll. Ett råd är att se på en applikation förutsättningslöst ur ett både bredare och längre perspektiv.
– Hur arbetar vi idag när det gäller energieffektivisering, drift och underhåll? Kan vi spara tid och pengar på att utnyttja smarta kommunikationsmöjligheter via exempelvis MODBUS? En förutsättningslös genomgång där installatörer, serviceföretag och kunder har en dialog tillsammans kan leda till en tydligare bild av vad som kan förbättras. Det finns säkert många exempel där man inte tar sig tid att modernisera även i sättet att kommunicera utan man arbetar vidare efter samma rutiner som man gjort i många år, trots att man kanske ska investera i EC-fläktar som möjliggör smarta kommunikationslösningar, förklarar Björn Jonsson.
AI – på väg från vision till verklighet även i fläktbranschen
Inledningsvis nämndes ebm-papst nya begrepp ”GreenIntelligence” som lanserades på mässan Chillventa. GreenIntelligence är en tydlig signal om att framtiden kommer att erbjuda ännu mer avancerade kommunikationslösningar än idag. Först kom möjligheterna med MODBUS för snart 40 år sedan. Idag är trådlös upp- och sammankoppling av komponenter med hjälp av IoT – Internet of Things – högaktuellt och i en relativt snar framtid kan vi ha självlärande fläktar och fläktlösningar med hjälp av AI – Artificiell Intelligens.
En viktig fördel med MODBUS är att det förenklar insamlandet av information från fläktar. Informa-tionen underlättar för exempelvis driftsansvariga att ta beslut om exempelvis underhållsinsatser och optimering av fläktdriften. Med AI kommer denna information att kunna analyseras och bearbetas av programvaror och digital teknik som sedan ”tar beslut” om fläktarnas drift och anläggningens underhållsbehov. Fläktlösningar kan alltså till stor del bli självlärande i framtiden.
AI brukar definieras som ”en maskins förmåga att utföra kognitiva handlingar som vanligtvis förknippas med människor”. Från logiskt resonerande och inlärning till mer avancerade exempel, som problemlösning och till och med kreativitet. AI är ett nytt och brett begrepp där många av teknologierna är komplicerade och befinner sig i ett ganska tidigt utvecklingsskede. Samtidigt kommer många signaler som visar att utvecklingen går snabbt.
Ett exempel är att den svenska regeringen vill att Sverige ska ta en ledande roll inom AI och därför ska 40 miljoner kronor satsas på ett utbildningsprojekt som går under namnet AI-Sweden.
En undersökning har också genomförts i Europa och där tjugo större svenska företag, av totalt 277 europeiska företag, tillfrågats om hur de ser på AI. Hälften av de tillfrågade svenska företagen uppger att de räknar med att artificiell intelligens kommer att ha mycket stor inverkan på deras kärnverksamhet i framtiden. Dessa företag uppger också att de redan kommit förbi pilotprojektstadiet i sina AI-satsningar vilket är klart bättre än det europeiska genomsnittet på 32 procent.
De svenska företagen uppger i undersökningen Artifical Intelligence in Europe att AI i dagsläget till stor del handlar om att använda tekniken för att automatisera arbetsuppgifter, samt att med hjälp av maskininlärning förutspå utvecklingen baserat på analys av historiska data och ta fram insikter ur stora datamängder. På lite sikt ser man möjligheter att implementera smart automation på bred front och flera uppskattningar talar om att mellan 20 och 30 procent av alla nuvarande uppgifter går att utföra helt utan mänsklig inblandning.
Hur satsar då ebm-papst inom området AI? Björn Jonsson berättar att AI har hög prioritet i ebm-papst arbete inom R & D.
– Det arbetas för fullt med att analysera och utvärdera hur AI kan integreras i delar av vårt produktprogram och där igenom komma till nytta för våra kunder. Ännu är det en bra bit kvar innan vi har tagit AI till skarpt läge, men en provanläggning är under uppbyggnad hos ebm-papst i Tyskland. Jag är också övertygad om att AI inom några år kommer att bli mycket intressant för fläktbranschen, och att ebm-papst kommer att gå i täten för mycket av det som kommer att ske inom AI-området, avslutar Björn Jonsson.
Källa: ebm-papst
