Mahmood Hameed gör guld av det du slänger

Spånplattor är en vanlig del i många möbler och finns i stort sett i alla svenska hem. Traditionellt tillverkas plattorna av träflis och bindemedel, ofta formaldehyd. Kruxet är att detta bindemedel dels är en icke förnybar fossil resurs, dels att de kan sprida ohälsosamma ämnen i hemmet.

– När det blir över 18 grader varmt inomhus börjar formaldehyden läcka ut till luften. Studier visar att formaldehyd är ett allergiframkallande ämne som även kan orsaka cancer, säger Mahmood Hameed.

I Syrien arbetade han som professor och chef på avdelningen för förnybara naturresurser på universitetet i Damaskus i 14 år och forskade inom träteknik och träindustri. Han reste ofta till Tyskland och fick sin professur år 2000 på George August Göttingen Universitetet. Han har skrivit många böcker inom sitt forskningsområde och har flera gånger blivit publicerad i internationella vetenskapstidskrifter.

– Syrien var ett underbart land att bo i, klimatet är fantastiskt. Min familj hade det bra där, vi hade två hus och två bilar. Men när kriget kom blev det för farligt att vara kvar.

2014 tog sig Mahmood Hameed och hans familj till Sverige. Eftersom han redan talade sex olika språk var svenskan inget hinder.

– Svenska är inte så svårt att lära sig om man kan engelska och tyska, det är som en blandning av de språken. Jag lärde mig själv genom att läsa, översätta allt jag inte förstod och prata svenska så ofta det gick.

Mahmood Hameed fick snabbt en tjänst på Linnéuniversitetet i Växjö, och därefter som akademisk rådgivare på NSR (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) och dotterbolaget Vera Park Circularity i Helsingborg. Hans kontor är belamrat med spånplattor och påsar med olika typer av bindemedel han uppfunnit. Hans forskning går ut på att skapa spånplattor av trä- och trädgårdsavfall som ändå slängs på NSR, och naturliga bindemedel.

– Jag har tagit fram många olika varianter av bindemedel men det jag tror allra mest på är baserat på vissa typer av organiskt lantbruksavfall. Man tar alltså träavfall och lantbruksavfall, kör det i en het press också har man en spånplatta. På så sätt återvinner man två typer av material och får en bättre produkt på köpet, det är en win-win-win-situation. Jag tror att den här typen av platta kommer att ersätta alla andra i framtiden.

I vanliga fall bränns träavfall för att utvinna energi, något som ökar den globala uppvärmningen. Spånplattorna gjorda på sopor har alltså både klimatmässiga och hälsomässiga fördelar. Just nu håller Mahmood Hameed på med en patentansökan gällande bindemedlet.

Förutom spånplattorna forskar han bland annat på olika typer av matavfall. I en byrålåda har han en burk med svampar som växer i kaffesump.

– Kaffesump kan man göra mycket med. Man kan odla svamp i den men man kan också göra tvål. Kaffesump löser fett så det passar bra i tvål. Jag håller även på med ett projekt där vi gör underlag till blomjord av träflis och biokol, tanken är att det ska kunna ersätta torv.

Mahmood Hameed trivs bra i Helsingborg men saknar livet i Syrien ibland. Han har nyligen fått svenskt medborgarskap men han skulle kunna tänka sig att flytta tillbaka om situationen blir lugnare i hemlandet.

– Men jag tycker inte om politik. Jag tycker om forskning och innovationer. Det är det absolut viktigaste för mig, att få bidra och lösa problem med hjälp av innovationer.

Hur kan Helsingborgs stad bli bättre på det?
– Jag tycker att vi behöver bli bättre på att ta tillvara idéer, till exempel från studenter. Man skulle också kunna arrangera konferenser där företag får presentera sina utmaningar och få hjälp av forskare att lösa dem. Vi behöver innovativa projekt med inriktning på hållbarhet för att Helsingborg ska utvecklas. Mitt förslag är att bygga upp en särskild verksamhet inom staden för att sponsra innovationer, säger han.



Text: Katia Boberg/Helsingborgs stad