Trädval i blädning görs på lösa grunder

I fullskiktade granskogar finns träd i alla skikt – från små till stora. Gallringen får då en annan roll än vid trakthyggesbruk och trädvalet måste göras enligt delvis andra principer. Studien handlade om hur trädvalet kan göras för att gynna beståndets och de enskilda trädens tillväxt på bästa sätt.

De nya resultaten visar att både beståndets och de enskilda trädens tillväxt påverkas av hur tätt beståndet är inom områden på cirka 1000 kvadratmeter, vilket motsvarar en radie på cirka 19-20 m. I den lilla skalan, inom ytor med radien 5-10 meter, har beståndets täthet däremot nästan ingen betydelse för tillväxten hos enskilda träd.

‒ Det betyder att det inte går att förutsäga hur ett enskilt träds tillväxt kommer att påverkas av hur man gallrar runt omkring, säger Lars Lundqvist, forskare vid SLU och ansvarig för studien.

Han menar att det därmed saknas vetenskapligt stöd för att ge råd till skogsägare om trädval vid blädning i fullskiktad granskog.

‒ Men trots det finns det kurser där intresserade kan utbilda sig till certifierade trädmärkare, för att sedan kunna utföra stämplingsuppdrag hos markägare på konsultbasis, säger han.

För att kunna ge råd till skogsägare om trädval i blädning måste man kunna hantera den skala som är relevant för trädens vatten- och näringsupptag. Problemet är att den skalan är för stor för att vara överblickbar för oss människor.

‒ De stora träden är cirka 25 meter höga och de påverkar skogen inom nästan lika stor radie. Dessutom gör skiktningen i skogen att man sällan ser mer än 10–15 meter, vilket gör det omöjligt att göra trädval i den skala som har betydelse för tillväxten, säger Lars Lundqvist.

Eftersom det idag saknas metoder för att mäta sig till överblick i fullskiktad granskog är hans råd att istället välja träd utifrån andra kriterier än tillväxten.

‒ Utgå till exempel från trädens kvalitet och möjligheten att undvika skador på omgivande träd vid avverkning.


Källa: Skogssällskapet