Skogen föryngras bättre än någonsin efter avverkning, visar Skogsstyrelsens årliga inventering. 89 procent av den föryngrade arealen överstiger den kravnivå som finns i skogsvårdslagen.
Det innebär en ökning med tre procentenheter jämfört med året innan, och utvecklingen är likartad i hela landet.
Sammanfattningsvis visar Skogsstyrelsens återväxtinventering på två tydliga trender:
- Arealandelen godkända föryngringar har ökat.
- Variationen av använda föryngringsmetoder har minskat.
I sin inventering av avverkade områden hittar Skogsstyrelsen fler så kallade huvudplantor som är lämpliga att ingå i den framtida skogen. Den främsta förklaringen till det förbättrade resultatet är att skogsägare använder allt mer skogsodling (plantering och sådd) och mindre av naturlig föryngring.
– Mycket talar för att skogsägare har blivit bättre på att välja lämplig föryngringsmetod för olika situationer och på att använda metoderna rätt, säger skogsskötselspecialist Jonas Bergquist.
Att naturlig föryngring minskar beror antagligen på att skogsskötseln blir mer komplicerad jämfört med plantering. Med naturlig föryngring tar det också längre tid att få ny skog.
– Att en föryngring är godkänd innebär inte nödvändigtvis att den är bra från produktionssynpunkt. En hög andel naturligt föryngrade lövträd ställer krav på en mer intensiv skötsel av föryngringen och även fortsättningsvis, vilket ofta inte blir fallet, säger skogsskötselspecialist Clas Fries.
I Götaland ökade antalet granhuvudplantor per hektar i föryngringarna fram till för cirka fem år sedan, men har sedan dess legat konstant. Något överraskande men också positivt är att tallhuvudplantorna ökat under senare år.
Däremot ökar granen medan tallen minskar i Svealand, något som blivit allt tydligare de senaste åren.
– Det är viktigt att vara uppmärksam på förskjutningen av trädslagsfördelning eftersom det kommer att prägla det framtida skogslandskapet, säger Jonas Bergquist.
Hela rapporten med siffror för de olika landsdelarna finns att ladda ned här.
Källa: Skogsstyrelsen
