Svampen Fusarium circinatum är en potentiellt allvarlig invasiv skadegörare på tall. Svensk tall och fler än 50 andra arter inom tallsläktet Pinus – och dessutom douglasgran (Pseudotsuga menziesii) – är mottagliga för F. circinatum.
Svampen sprids över kortare sträckor med vind och med insekter, [JW1] genom den internationella handeln av levande plantor och frön får den chans att sprida sig över längre sträckor. Dessutom kan virket och vissa träprodukter sprida skadegöraren. Den kan också överleva i marken.
Det tydligaste symtomet är hartsindränkta kräftsår på stammen eller de stora grenarna på äldre träd. Om stamsår omringar huvudstammen dör trädet. Skadesvampen orsakar också vissnesymptom och dödlighet hos plantor i plantskolor.
Sjukdomen beskrevs först 1945 i sydöstra USA, där den ansågs vara inhemsk. Senare forskning visar att svampen kan härstamma från Mexiko. Sedan dess har F. circinatum spridits över hela världen och förekommer nu i tall- och i douglasgranskogar i alla åldersklasser i Centralamerika (Haiti och Honduras), Sydafrika, Sydamerika (Chile, Colombia och Uruguay), Asien (Sydkorea och Japan) och i södra Europa. Spanien var det första europeiska landet där sjukdomen upptäcktes för tio år sedan. Senare har sjukdomen etablerats i Portugal och rapporterats också i Frankrike och Italien.
I Europa är F. circinatum för närvarande upptagen på den Europeiska växtskyddsorganisationens (EPPO) A2-karantänlista, vilket innebär att svampen är närvarande i EPPO-regionen men inte allmänt spridd. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) har nyligen fastställt att de potentiellt hotade områdena med mottagliga trädarter och gynnsamt klimat täcker mer än en femtedel av Europas tallskogar (europeiska Ryssland är inte med i kalkylen).
Men flera studier har påpekat att klimatförändringen, med mer extrema klimatförhållanden som torka, översvämningar, stora temperaturväxlingar och stormar, kommer att leda till gynnsamma förhållanden för svampen att sprida sig även i områden där den inte förekommer idag.
Spridningen av [JW2] F. circinatum regleras genom kravet på växtpass inom Europa. [JW3] att begränsa skadegöraren har hittills inte varit särskilt framgångsrika, trots den tillgängliga informationen om spridningen och införande av strikta karantänåtgärder.
Fusarium circinatum invaderade Europa relativt nyligen men har redan visat en god förmåga att etablera sig. Svampen utgör därför ett potentiellt hot även mot svenska skogar där tallen är ett ekologiskt och ekonomiskt viktigt trädslag. Risken för spridning och etablering i våra skogar anses fortfarande vara ganska liten[JW4] . I dagsläget är risken att få in svampen i våra skogsplantskolor liten eftersom man inte använder frö och plantor från områden där svampen förekommer. Exotiska tallar som planteras i trädgårdar och parker har dock vanligen flyttats omkring genom den internationella växthandeln vilket innebär en konkret risk. Till exempel i Italien hittades svampen i tallar som planterats i en trädgård.
Eftersom svampens förekomst är okänd i de flesta europeiska länder har dessa inte investerat i nationella forskningsprojekt kring skadegöraren. Vid utbrott t ex i Sverige skulle kunskapsbristen därför vara akut. För att motverka kunskapsbristen har Europeiska unionen genom programmet COST Action (Europeiskt samarbete inom vetenskaplig och teknisk forskning) etablerat ett nytt forskarnätverk som kallas PINESTRENGTH http://www.pinestrength.eu/. Nätverket är avsett för kunskapsutbyte och samarbete mellan forskare, skogsförvaltare, relevanta industrier och beslutsfattare i Europa och världen. Eftersom endast begränsad forskning har gjorts på F. circinatum i Europa, kommer forskare från länder som USA, Nya Zeeland, Korea och Sydafrika, där man redan har stor praktisk erfarenhet av denna skadegörare, att dela med sig av sina kunskaper.
PINESTRENGTH vill genom sitt arbete öka medvetenheten om skadegörarens betydelse, bidra till utveckling av nya, bättre diagnosmetoder och motverka skadegörarens spridning till länder där den fortfarande inte finns. Under de kommande åren kommer forskare i nätverket att studera bland annat hur miljöfaktorer och skogsskötsel påverkar skador, och vilken roll plantskolor spelar i sjukdomens spridning. Vidare arbetar nätverket för att kartlägga hur riskbilden kommer att förändras i framtidens klimat och vilka socio-ekonomiska konsekvenser som kan förväntas vid omfattande skador. Att studera huruvida F. circinatum kan bekämpas med biologiska kontrollmetoder och att jämföra hur mottagliga respektive motståndskraftiga träd reagerar när svampen angriper kommer också att ge värdefull information för anpassning av tallskogsbruket till det nya hotet.
Källa: SLU
