Ett aktivt skogsbruk är viktig i klimatomställningen till ett fossilfritt samhälle. För att kunna bruka skogen på bästa sätt krävs information om hur mycket växthusgaser den tar upp och släpper ut, den så kallade kolsänkan. Regeringen har därför gett Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i uppdrag att ta fram prognoser och scenarier inklusive underlag till svensk referensnivå för att kunna bokföra den svenska skogens och skogsmarkens kolsänka.
Skogen är en viktig resurs i det nationella klimatarbetet. En ökad produktion av skoglig råvara är viktig i en omställning till ett biobaserat samhälle och för att fasa ut fossil energi. En korrekt referensnivå för hur mycket växthusgaser som tas upp och släpps ut är därför viktig, både på ett nationellt plan och på EU-nivå för att säkerställa fortsatta klimatåtaganden. Referensnivån ska användas för att redovisa förändrade nettoupptag av växthusgaser i svensk skog och skogsmark till EU.
- Klimatomställningen till ett fossilfritt och biobaserat samhälle är en ödesfråga. Den svenska skogen och skogsmarken producerar stora mängder bioenergi och tar samtidigt nästan upp lika mycket koldioxid som de sammanlagda utsläppen från industrin, transporter och energiproduktionen i Sverige. Det är därför viktigt att ha en väl underbyggd nationell referensnivå som även EU kan luta sig mot i det fortsatta klimatarbetet, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.
Merparten av bioenergin i Sverige, som i allt högre grad ersätter fossila bränslen, hämtas från skogen. Det handlar framför allt om avverkningsrester och biprodukter från skogsnäringen i form av bland annat bark och flis. Sedan 1990 har användningen av biobränslen ökat kraftigt i Sverige, vilket har lett till att vi lyckats minska växthusgasutsläppen med omkring 25 procent. Insatser för att vidareutveckla skogens klimatnytta är centralt för att nå regeringens vision om att skogen ska bidra med jobb och hållbar tillväxt i hela landet samt till utvecklingen av en växande bioekonomi.
SLU ska i uppdraget:
- ta fram prognoser och scenarier för den svenska skogen och skogsmarkens kolsänka fram till år 2030.
- i nära dialog med Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen utarbeta underlag för en svensk nationell referensnivå för brukad skogsmark för perioden 2021 – 2025. Referensnivån ska följa kraven på information och metoder för EU:s klimatramverk 2021 – 2030.
- Redovisa resultaten uppdelat på skyddad respektive oskyddad skog, fördelad på olika trädslag, samt uppdelat på torvmark respektive mineraljord.
Referensnivån ska redovisas senast den 30 september 2018 och SLU får 3 miljoner kronor för att genomföra uppdraget.
Uppdraget till SLU är en åtgärd som stödjer arbetet med det nationella skogsprogrammet.
Källa: Regeringskansliet
