Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht talade med stolthet om skogens värde för Sverige. Han kallade skogen för Sveriges gröna guld som skapar arbetstillfällen, bygger välfärdssamhället och bidrar till en mer hållbar miljö.
– Vi är världsbäst på hållbart skogsbruk och varje gång ett träd fälls så planteras två eller tre nya. En obrukad skog ger ingenting till klimatet men en hållbart brukad skog förbättrar klimatet, sa Sven-Erik Bucht.
Bakom Skogsnäringens forskningsagenda står representanter för industri, akademi, forskningsinstitut och forskningsfinansiärer. Man har enats om 23 forskningsområden för skogsnäringens och bioekonomins utveckling. Sammanfattningsvis slår agendan fast att skogsnäringens forskning ska bidra till att stärka näringens konkurrenskraft, öka tillgången på skogsråvara, utveckla det hållbara skogsbruket, innovera nya biobaserade produkter och processer och stimulera ett ökat industriell träbyggande i Sverige och globalt.
– De dryga fyra miljarder kronor industrin och staten årligen lägger på forskning inom detta område räcker inte för att möta behoven. Vi måste satsa betydligt mer. 50 procent mer skulle vara en bra början, sa Torgny Persson, forsknings- och innovationsdirektör för Skogsindustrierna.
Skogsnäringens främsta inkomstkälla kommer fortsatt att vara sågade träprodukter, massa, papper och kartong, men träfiber kan användas för att utveckla en rad andra produkter.
– Vi ser bland annat att det kommer att ske mycket inom industriellt träbyggande, likaså inom förpackningslösningar och helt nya material som komposit och kemikalier som kommer ersätta fossila material, fortsatte Torgny Persson.
Skogsnäringen bidrar årligen med 127 miljarder kronor till Sveriges nettoexport. Därmed är skogsindustrin avgörande för välfärden, jobben och tillväxten i vårt land. I dag är Sverige världens tredje största exportör av skogsbaserade produkter, men den globala efterfrågan på träbaserade produkter växer.
Källa: Skogsindustrierna
