Långsamma miljöprövningar för bergtäkter kan vara negativa för den regionala utvecklingen, men också för miljön. En tidsgräns och central koordinering kan minska problemet, visar en undersökning från Skogforsk, skogsbrukets forskningsinstitut.
Ledtiderna för miljöprövning varierar stort mellan olika regioner i landet. Snabbast var Miljöprövningsdelegationen (MPD) i Norrbottens län med 143 dagar i genomsnitt. Långsammast var samma myndighet i Jämtlands och Västernorrlands län med 775 dagar. De stora regionala skillnaderna innebär att företag i vissa regioner missgynnas.
Långsamma miljöprövningar belastar även miljön med längre transportavstånd och ökade utsläpp. Ett exempel kan vara när Trafikverket ska bygga om en vägsträcka. Alla kontrakt och upphandlingar är förberedda, men den kontrakterade täkten har fortfarande inte fått sitt tillstånd. Trafikverket tvingas istället hämta bergkross från en mer avlägset belägen täkt. Liknande problematik gäller för skogsbruket som årligen rustar och bygger enskilda skogsbilvägar i en avsevärd omfattning.
Men det finns sätt att förkorta miljöprövningarna, menar Skogforsk i sin rapport. En central koordinator, som kan flytta resurser mellan miljöprövningsdelegationerna, skulle kunna höja effektiviteten. Tillsammans med en effektivisering av handläggningsprocesserna bör ledtiderna då kunna sänkas till ca sex månader från ansökan till beslut, är Skogforsks bedömning.
Mer om bergtäkter och vägar
Bergkross används vid nybyggnation och upprustning av vägar. Materialet utvinns och förädlas från bergtäkter. För att öppna en ny täkt, fortsätta täkt eller utvidga täkt krävs tillstånd enligt miljöbalken. I dag är miljöprövningen inte samordnad, utan varje regional miljöprövningsdelegation är självständig direkt under regeringen.
I Sverige finns ca 10 000 mil statliga vägar, 4 000 mil kommunala vägar och 43 000 mil enskilda vägar. Skogsbilvägnätet utgör ca hälften av de enskilda vägarna och garanterar uttransport av ca 80 miljoner ton rundvirke och skogsbränsle årligen.
Källa: Skogforsk
