De senaste 20 åren har skogsbrukets naturhänsyn ökat i form av fler träd som lämnas för den biologiska mångfalden, ökad andel lövskog och fler högstubbar. Ett omfattande arbete med naturvård gynnar bland annat skogens fågelliv. Enligt en undersökning från Lunds universitet har fåglarna blivit fler i de svenska skogarna under samma tidsperiod. Av 58 skogslevande fågelarter har 33 ökat, 6 minskat och 19 är kvar på samma nivå.
– Detta är två led som tillsammans visar på en väldigt positiv utveckling. Sedan 1990-talet har Södra arbetat systematiskt med naturvård i skogsbruket för att bland annat stärka den biologiska mångfalden. Ökningen av skogsfåglar har flera bakomliggande faktorer där pågående klimatförändringar tros vara en, men vi ser också att den ökade naturhänsynen kommer till gagn för skogens fågelliv, säger Therese Lindström, ekolog på Södra.
Hänsynsåtgärder som ökat i skogsbruket är till exempel skapandet av fler högstubbar vid avverkning och att död ved och mer träd lämnas för naturvårdens skull. Södras uppföljningar efter avverkning visar att jämfört med 2007 lämnas numera i snitt 20 träd per hektar istället för 14.
Studien pekar även på att arealen lövträd och gammal skog har ökat. Enligt Riksskogstaxeringen har andelen lövträd i södra Sverige ökat med 120 miljoner fler träd på 25 år*, något som också främjar skogens fåglar.
– Hänsynsåtgärderna och den ökade mängden lövträd ger fler möjligheter till boplatser för fåglarna. Det gynnar också insekter, vilket ger mer mat till fåglarna. I naturvårdsarbetet eftersträvar Södra en kombination av hänsyn i olika nivåer. Detta gäller allt ifrån att skogsägarna gör frivilliga avsättningar av skog med höga naturvärden där åtgärder kan göras för miljövärdenas skull till hänsyn i produktionsskogen. På det sättet vill vi kombinera god naturvård med effektiv produktion, säger Therese Lindström.
Bland de fågelarter som ökat under perioden 1998–2015 enligt svenska fågeltaxeringen kan man exempelvis finna skogsduvan, tofsmesen och stjärtmesen. Några av de arter som minskat är bland annat spillkråkan och rödvingetrast. Grönsångaren är en av dem som ligger kvar på en stabil nivå. Undersökningen är gjord av en grupp forskare på Lunds universitet med hjälp av uppgifter från Riksskogstaxeringen och data som årligen samlas in av hundratals ornitologer över hela landet. Studien publicerades 2017 i tidskriften Forest Ecology and Management.
*Beräkningen är baserad på Riksskogstaxeringens uppgifter om utvecklingen av lövträdsvolymen och utifrån att en 20 meter hög björk med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har en volym på 0,5 m3sk.
Källa: Södra
