Utebliven förröjning och dåligt planerade avlägg utgör de största bristerna inför en avverkning, enligt ett åttiotal intervjuade entreprenörer.
– Ett traktdirektiv med bristande informationskvalitet utgör påtaglig affärsrisk och ökar förstås också kostnaden för uppdragets genomförande, säger Åsa Gustafsson vid Institutionen för ekonomistyrning och logistik på Linnéuniversitetet som tillsammans med Skogforsks Rolf Björheden har kartlagt hur 82 slumpvis utvalda entreprenörer uppfattar dagens situation och stämt av svaren med en fokusgrupp från branschföreningen Skogsentreprenörerna.
Enligt entreprenörerna brister direktiven i många olika delar och är ibland inte kompletta förrän alldeles innan eller till och med efter att arbetet påbörjats.
Även om informationskvaliteten kan brista i många avseenden är det vissa brister som särskilt frekventa. De två vanligaste är avlägget och förröjningen.
De båda bristerna står tillsammans för nära hälften av svaren – de är alltså lika vanliga som alla övriga informationsbrister tillsammans. Andra vanliga brister är enligt entreprenörerna basvägens placering samt extra kontakter som måste tas med allmänhet och skogsägare om saker som borde ha retts ut innan arbetet påbörjas.
– Ett dåligt avlägg kan kosta skogsbruket åtskilligt i form av lägre effektivitet och högre kostnader, säger Rolf Björheden. Det kan handla om att virket inte får plats, att skotaren tvingas upp på vägen för att lossa så att vägen behöver lagas, med följdverkningar som t.ex. tillfällig flytt av maskinerna medan åkarna kommer ifatt. Så det är en högst relevant affärsrisk för entreprenören – och även för kunden, med t ex störningar i virkesflödet.
Andra studier visar att förröjningen sällan påverkar prestationen så kraftigt att kostnaden för åtgärden kan räknas hem. Därför är det intressant att den toppar listan över brister. Kanske vore det effektivare att ge entreprenören ett prispåslag vid genomsnittligt besvärande underväxt, för att kompensera för den ökade arbetssvårigheten.
– Att bristerna sänker prestationen och därmed leder till högre kostnader och lägre lönsamhet för skogsbrukssektorn som helhet är självklart, säger Åsa Gustafsson. I den här studien har vi inte kvantifierat förlusterna, men det bör vara nästa steg. Är det entreprenören som inte kan jobba effektivt, är det kunden som får störningar i flödet med ökade lagerkostnader och tjänstemän som tvingas lösa brister löpande i vardagen – eller drabbas bägge parter lika mycket?
Källa: Skogforsk
