Mer skogsgödsling är en bra investering för både samhället och enskilda skogsbrukare. Gödsling av rätt bestånd binder koldioxid och ger god avkastning.
– Gödsling ökar trädens tillväxt. Genom den högre tillväxten binds minst tio gånger mer koldioxid in i träden än de utsläpp som kommer ifrån produktion, transport och spridning av gödselmedlet. Samtidigt ger den högre tillväxten ökad lönsamhet för skogsbrukarna, säger Staffan Jacobson, forskare på Skogforsk.
Om den ökade tillväxten av skogsråvara används för att ersätta fossila bränslen, stål och betong kan klimat- och samhällsnyttan öka ytterligare. Skogsgödsling är därför en åtgärd som passar bra in i den nya ”bioekonomin” och i omställningen till ett hållbart samhälle.
Forskningen har också visat att kväveläckaget är relativt litet om man följer Skogsstyrelsens allmänna råd och bara gödslar lämpliga marker samt lämnar ogödslade skyddszoner runt vattendrag och sjöar.
– Vi har sedan lång tid god kunskap om effekterna av skogsgödsling och det finns en stor potential i att öka mängden skogsgödsling. Idag gödslas 20 000 – 30 000 hektar per år. Samtidigt visar våra uppskattningar att den högsta möjliga gödslingsarealen är cirka 130 000 hektar, säger Folke Pettersson, författare till artikeln.
Fakta
På de flesta skogsmarker i Sverige begränsas trädens tillväxt av tillgången på kväve. Kvävegödsling med standardgivan 150 kg kväve per hektar ökar trädens barrmassa. Träden blir grövre, vilket ger mer och grövre timmer samt lägre avverkningskostnader per kubikmeter.
Den praktiska skogsgödslingen startade vid mitten av 1960-talet och nådde sin största omfattning under 1970- och 1980-talen. Sedan 2013 har den årliga gödslingsarealen i landet varit 20 000–30 000 hektar.
Genom årens lopp har storskogsbruket stått för nästan all skogsgödsling. Men skogsgödsling bör vara ett intressant alternativ även för privata skogsägare som vill förbättra sin lönsamhet.
Källa: Skogforsk
