Framtidens flygbränsle får eget labb


2022-09-22

Elna Heimdal Nilsson och Johan Bergström är två av forskarna som har stor nytta av nya Jetmotorlabbet.
Bild: Jessika Sellergren
Elna Heimdal Nilsson och Johan Bergström är två av forskarna som har stor nytta av nya Jetmotorlabbet.

Nu är labbet som tar oss närmare framtidens bioflygbränsle invigt. Jetmotorlabbet vid LTH gör det möjligt att i fullskala studera hur motorer påverkas av nya bränslen – kunskap som blir allt viktigare när fossila flygbränslen fasas ut och ersätts av hållbara alternativ.

Jetmotorlabbet finns vid LTH:s Trafikflyghögskola i Ljungbyhed och ska användas av forskare inom Trafikflyghögskolan, Energivetenskaper, Fysik och Kemiteknik. Det har också en nära koppling till näringslivet som producerar flera av bränslena som testas.

En av forskarna som har stor nytta av det nya labbet är Elna Heimdal Nilsson. Hon är universitetslektor i förbränningsfysik vid LTH och biträdande koordinator för kompetenscentrumet CESTAP som arbetar med hållbara turbinbränslen för luftfart och kraftproduktion.

Elna Heimdal Nilsson har studerat biobränslen de senaste femton åren.

– Våra flygplan ska drivas av förnybart bränsle år 2045. För att klara det måste kunskapen om både flygplansmotorer och bränslesammansättning öka. Jetmotorlabbet gör det möjligt att studera interaktionen mellan bränslet och motorn i realistiska sammanhang och i autentisk skala – något vi inte kunnat göra tidigare, säger hon.


Nya bränslen ska funka även med äldre motorer
Jetmotorlabbet finns på Ljungbyheds flygplats i ett så kallat motorkörningshus som nu utrustas med kompletta flygplansmotorer för att testa nya bränslen. Föreståndare för labbet är Trafikflyghögskolans prefekt Johan Bergström. Han säger:

– Ett bränsle påverkar motorns material, och om bränslet förändras så kan motorn också behöva ändras. Hur motorn påverkas och vilka justeringar som behöver göras kan vi testa i labbet.

Att justera flygplansmotorerna efter bränslet är nödvändigt. En motor förväntas hålla i minst trettio år, och att byta ut en hel flygplansflottas motorer är därför varken miljömässigt eller ekonomiskt hållbart.


Livscykelanalyser behövs
Ett nytt bränsle som tas fram nu kan användas tidigast om tio år. Certifieringsprocessen för flygbränsle tar särskilt lång tid eftersom säkerhetsnivån är mycket hög. Utvecklingen av hållbart flygbränsle hänger också ihop med flera andra utmaningar som behöver lösas synkroniserat – faktorer som påverkar vid vilken tidpunkt vi faktiskt kan flyga på våra nya bränslen, berättar Elna Heimdal Nilsson.

– Samtidigt som bränslets förbränning och utsläpp analyseras behöver produktion, lagring och distribution hanteras parallellt, säger Elna Heimdal Nilsson, och nämner behovet av livscykelanalyser av förnybara bränslen:

– Vi behöver en helhetsbild av hur ett nytt bränsle interagerar med ekosystemet och klimatet samt hur det påverkar hälsan. Förståelsen för hur ett bränsle som har liten påverkan på klimatet kanske samtidigt har en påverkan på hälsan måste öka.


Stort intresse för nya labbet
När Jetmotorlabbet öppnar upp portarna under invigningen så är det ett femtiotal personer från akademi, näringsliv, kommuner och myndigheter som är på plats. En av dem är Annika Olsson, rektor för LTH. Hon säger:

– Vad kan vara mer rätt nu än att satsa på hållbart biobaserat flygbränsle i en samverkan mellan näringsliv och akademi?


Källa: Lunds Universitet