Potentialen för kritiska metaller och mineral i nordisk berggrund lyfts i ny rapport

Den genomgripande teknologiska omvandlingen av samhälle och industri – en grön energiomställning – för att radikalt minska våra utsläpp av växthusgaser och motverka klimatförändringar medför stort och ökande behov av vissa nya och redan använda råmaterial. Materialen behövs för att producera, transportera och lagra energi på nya koldioxidreducerade och effektiva sätt, samt för att kunna elektrifiera ”fossilbaserad” teknik. Exempel på sådana material är metallerna kobolt och litium, kritiska för batteriindustrin tillsammans med mineralet grafit, liksom sällsynta jordartsmetaller som bland annat är fundamentala för motorer i elektriska fordon och generatorer i vindkraftverk.

Flertalet av dessa råmaterial klassificeras idag som ”kritiska” inom EU, då de har mycket stor ekonomisk betydelse för europeisk industri och för att tillgången till dem är ytterst osäker. Den absoluta merparten av dem är metaller i mineral som utvinns i fyndigheter världen över. Europeisk produktion saknas mestadels i dagsläget. Rapporten visar att de nordiska länderna har en god potential för produktion av flera av dessa råmaterial, baserat på befintlig kunskap.

De nordiska länderna har till dels en unik geologisk diversitet och en gruv- och metallförädlingsindustri som ligger i framkant när det gäller ny miljövänlig teknik. Fördelningen mellan de olika länderna är dock ojämn, beroende på olika geologisk utveckling. Kunskapsläget för flera av dessa metaller och mineral varierar också, och är överlag lågt jämfört med för traditionella bas- och ädelmetaller. Det rekommenderas därför att nya undersökningar och forskning startas snarast. För att säkra värdekedjorna för kritiska råmaterial i Europa, inte minst med tanke på de eskalerande behoven inför en grön energiomställning, behövs breda och skarpa åtgärder i närtid. Här kan Norden spela en viktig roll.

Arbetet med rapporten har genomförts av experter från de geologiska undersökningarna i Sverige (SGU), Finland (GTK), Norge (NGU), Danmark och Grönland (GEUS), Grönlands ministerium för mineralresurser, Norges gruvmyndighet, samt energimyndigheten på Island och Reykjaviks universitet. Det Nordiska ministerrådets underorganisation Nordic Innovation har finansierat och rapporten presenteras i samband med ministerrådets möte i Helsingfors i september 2021.


Vill du läsa rapporten i sin helhet? Klicka här!


Källa: SGU