– I våra automationslabb kan ingenjörsstudenter testa sina simuleringar av en konvoj förarlösa fordon och industrin hur automatisering kan fungera för dem, säger Niclas Björsell, docent i elektronik och forskare vid Högskolan i Gävle.
Där många andra lärosäten går mer och mer mot bara simuleringar har Högskolan i Gävle valt en annan väg där ingenjörsutbildningarna har många laborativa moment. Ett medvetet val av att vara historiskt duktiga på mätteknik och ett stort behov av att testa simuleringarna mot verkligheten.
– Vi behåller våra labb och det är vi ganska ensamma om i Sverige. Det är en fantastisk resurs både när det gäller utbildning och för att visa industriella tillämpningar, säger Niclas Björsell.
Unika med att föra över kunskapen till industrin
Med förarlösa fordon i konvoj kan man exemplifiera hur styrsystemen i industrin, trots att radiokommunikationen utsätts för olika typer av störningar och yttre faktorer, kan göras säkra.
I industrin kan det vara maskiner som ska samverka, till exempel en robot som ska lämna över till nästa system i processen - en självkörande truck, och vidare till produktions- och underhållsplanering.
– Det är ett utmärkt sätt att demonstrera industriella tillämpningar, som har rönt mycket uppskattning hos företagen, och vi är unika med att föra över den här kunskapen till industriella processer.
– Att vi nu lyckats ta hem produktion till Sverige beror på att vi är duktiga på att automatisera. Ska vi ha någon industri i Sverige så är detta nödvändigt, det är vår enda chans, säger Niclas Björsell.
"The fun factor"
Amir Dadash, som gjorde sitt examensarbete och nu är doktorand vid Högskolan i Gävle, valde Gävle då det var det enda lärosäte i Sverige som hade detta fält inom automation och också med labbmöjligheter.
Han hade tidigare arbetat inom automation och såg att här fanns en stark grupp inom fältet och ett program väl designat för studenterna.
– Man ska inte heller förringa "the fun factor". Vi ser det i studenternas ögon, att det är roligt och så inspirerande för inlärningen att se sina idéer i verkligheten, säger Amir Dadash.
När Amir beskriver hur de nu arbetar med industrier runt Gävle, är feedbacken de får entusiastisk och mycket positiv, då industrin ofta kommer med ett specifikt problem som de vill se den exakta lösningen på, något dessa testbäddar är skapade just för att kunna göra.
– Det känns som att jag gärna skulle stanna och arbeta i Gävle. Här finns potential och förmåga och kanske blir jag lärare kombinerat med forskning, säger Amir Dadash.
Projektet med testlabben har pågått i två år och finansieras av Region Gävleborg, Tillväxtverket och Ljungbergsfonden, med cirka 6 miljoner kronor över tre år.
Källa: Högskolan i Gävle
