Utvecklingen av ny teknik för avancerad och storskalig miljöövervakning går snabbt framåt. Drönare, sensorer och bildanalys har gett nya möjligheter att kartlägga större och svårtillgängliga miljöer som exempelvis avlägsna land- och vattenområden.

­­– I dag sker en stor del av miljöövervakningen genom observationer på markytan. Det har sina fysiska begränsningar. Med hjälp av fjärranalys från satellitdata kan vi täcka större områden, säger Sofie Hellsten, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet, som har lett ett av de fyra syntesprojekten med fokus på satellitdata för förenklad miljöövervakning.

Syntesen beskriver såväl teknikens möjligheter som dess utmaningar och begränsningar. En tillämpning som är särskilt intressant är övervakning av kvävedioxid, eftersom satellitinstrumenten har en hög känslighet för N02 jämfört med andra luftföroreningar, samtidigt som det finns en högre mognadsgrad för kvävedioxidmätningar jämfört med andra luftföroreningar.

– Det är tänkbart att vi på sikt kommer kunna övervaka utsläppen av metan också, liksom andra luftföroreningar men det är som sagt ett komplement till befintliga metoder för övervakning och mätning, säger Sofie Hellsten.

Ett flertal nya satelliter och instrument kommer få stor betydelse framöver och många europeiska länder har redan kommit långt med användningen av satellitdata, konstaterar studien. Därför kommer framtiden också präglas av mer internationellt samarbete kring fjärranalysdata.


Bullerdata, miljö-DNA och kustzonplanering
Även dessa tre syntesprojekt har pågått under 2022 och avslutas nu.


Bullerdatainsamling och autonom artidentifiering för att underlätta miljöövervakning
Projektet har granskat den bästa och senaste tekniken i användning av ljud- och bilddata för kartläggning och övervakning av buller, artidentifiering av djur och växter och övervakning av invasiva arter. Syntesen samlar rekommendationer för framtida forskning som på ett kostnadseffektivt sätt kan förbättra myndigheternas kapacitet för miljöövervakning.

Reproducerbar analys av miljö-DNA i nationella övervakningsprogram
Projektet har sammanställt en syntes av litteratur som beskriver de problem kring reproducerbarhet samt de tekniska lösningar som kan överföras till övervakning av biologisk mångfald med hjälp av miljö-DNA-teknik. Syntesen belyser hur dessa hanteras för närvarande samt identifierar potentialen för kunskapsöverföring från angränsande fält som också hanterar stora datamängder.

Hållbar datadriven kustzonsplanering och förvaltning
Projektet har identifierat, beskrivit och utvärderat hur modeller och data kan kombineras och användas för att underlätta kustzonsplanering och förvaltning. Detta för att stödja en ekosystembaserad planering och förenkla tillståndsprocesser samt stärka omställningen till en hållbar blå ekonomi.


Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet