Över fyra miljoner dödsfall, överbelastad sjukvård och nedstängda städer. Covid-19 har orsakat mycket lidande och stor ekonomisk skada världen över.

Ökad användning av robotar hade kunnat minska smittspridningen av viruset. Redan tidigt under pandemin användes olika typer av robotar med just det syftet. Dubai och Kina har nyttjat drönare som egentligen var avsedda för lantbruket till att sterilisera gatorna, och flygbolaget Qatar Airways en sanitetsrobot för att rengöra passagerarutrymmen med hjälp av UV-ljus.

I den nya artikeln kan Rabé Andersson visa på ytterligare ett antal andra robotar som använts med framgång under pandemin, men också robotar som har stor potential att minska smittspridningen men som utnyttjats i väldigt liten skala eller inte alls. Exempel på det är operationsroboten Da Vinci med vilken kirurger kan utföra operationer på distans.

– Operationsköerna har blivit mycket längre under pandemin och om fler läkare skulle kunna operera på distans så skulle köerna kunna betas av snabbare. Dessutom kan kirurgen undvika smittorisk, säger Rabé Andersson.

Det är inom vården som den största vinsten finns med att använda robotar under pandemin.

– Där finns många användningsområden fler än vid operationer, exempelvis sanering och städning, eller screening där en robot kan mäta kroppstemperatur. Men även vid leveranser av medicin och mat. Det är ju vid kontakt mellan människor som smittspridningsrisken är som störst och det är viktigt att skydda vårdpersonalen, säger Rabé Andersson.

Även utanför vården skulle robotar kunna minska smittspridning. Robotiskt exoskelett, ett konstgjort skelett som man fäster utanpå kroppen, har med framgång testats på rörelsehindrade personer. Det skulle kunna minska behovet av hemhjälp och kontakt med utomstående, och därmed minska smittorisken. I Sverige har Doora testats, en självkörande robot som kan leverera mat och som är uppkopplad via 5G-nätet.

– Ett hinder med robotarna är att de ofta är dyra i inköp. En lösning på det skulle kunna vara större investeringar i robothårdvaran och i mjukvaran, genom exempelvisöppna källor såsom Robot Operating Systems (ROS) som har stor inverkan när många robotar behöver programmeras under svåra situationer som pandemier, säger Rabé Andersson.


Källa: Högskolan i Gävle