I takt med att klimatet blir varmare dyker vårtecknen upp tidigare, men hösten verkar vara svårare att förstå. Nu har över 15 000 skolelever anmält sig till att hjälpa forskarna i det landsomfattande massexperimentet Höstförsöket. Målet är att dokumentera höstlövens utveckling för att bättre kunna förutsäga hur klimatförändringen påverkar när hösten börjar och slutar för olika träd.
En viktig del av klimatforskningen handlar om hur träd och skogar påverkas av ett förändrat klimat. Såväl temperaturhöjningen som ändrade nederbördsförhållanden kan påverka hur länge träden är aktiva på hösten och därmed hur mycket de växer under ett år.
– Tumregeln är att träden inleder sin höstlövsfas för att dagarna blir kortare, men när vi tittar på hur höstfaserna skiljer sig från ett år till ett annat räcker inte detta som förklaring. Jag kommer just från en forskningskonferens och det är frustrerande att se hur dåliga vi är på att förstå och förutsäga höstlövsfaserna, säger Kjell Bolmgren från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som leder massexperimentet Höstförsöket.
I Höstförsöket kommer tusentals skolelever att hjälpa till i denna forskning. Eleverna observerar och rapporterar in när lövträden blir höstfärgade i deras hemtrakter. Med hjälp av skolelevernas observationer kan forskarna sedan studera hur olika arter skiljer sig åt och hur det varierar mellan olika delar av landet.
– Eleverna gör en avgörande insats för denna forskning, fortsätter Kjell Bolmgren. Som forskare kan vi titta på hela landet från en satellit och se hur färgerna ändras på marken, men vi har inga chans att se enskilda träd och därmed kan vi inte heller förstå hur olika arter påverkas i olika delar av landet.
Elevernas observationer blir också del i en större satsning där frivilliga sedan några år tillbaka följer årstidsväxlingarna i naturen och rapporterar på hemsidan www.naturenskalender.se. Utöver att hjälpa forskarna bidrar allmänhetens observationer redan till landets miljöövervakning och uppföljning av de svenska miljömålen.
– Hösttecken är på sätt och vis ännu viktigare än vårtecken eftersom vi vet mindre om hösten än om våren, avslutar Kjell Bolmgren. Vi behöver veta när växtsäsongen slutar lika mycket som när den börjar för att förstå hur klimatförändringen påverkar skogens tillväxt, utbytet av växthusgaser mellan växterna och atmosfären, och samspel mellan olika arter i naturen.
Förändringar i naturens kalender är kanske den tydligaste effekten i naturen av det förändrade klimatet, men mycket av denna kunskap har alltså handlat om vad som händer på våren. Den forskning som gjorts om höstlöv tyder på att olika trädarter påverkas på olika sätt. En del arter förlänger sin växtsäsong när det blir varmare medan andra inte förändras i samma utsträckning. Höstobservationerna leder också till helt ny kunskap om hur länge olika träd är i höstlövsfas och hur detta skiljer sig mellan landets olika delar. Många förutsägelser om hur klimatet och växtligheten samspelar i ett framtida allt varmare klimat bygger på att växterna verkligen utnyttjar den allt längre växtsäsongen. Nu kommer tusentals skolelever bidra till att se om så verkligen är fallet.
Källa: SLU
