Fäbodbruk och samisk renskötsel och är två former av traditionell markanvändning i Sveriges fjäll och fjällnära skogsområden. Den lokala och traditionella ekologiska kunskap som dessa verksamheter vilar på är viktig för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald i dessa områden. Men både kunskap och sedvänjor är i dag hårt trängda.
Fjällen och angränsande boreal skog är ett storslaget landskap, som ofta anses vara en vildmark med liten påverkan av mänsklig aktivitet. Men i själva verket är det ett kulturpräglat landskap, och både historiska och biologiska studier visar tydligt hur människans markanvändning format både det landskap och den biologiska mångfald som möter oss i fjällen och i de fjällnära skogsområdena.
I dag är förutsättningarna för fortsatt traditionell markanvändning förändrade. Och när markanvändningen förändras, så förändras också landskapet. Biologisk mångfald och traditionell ekologisk kunskap som är kopplad till denna markanvändning riskerar därmed att försvinna.
I en avhandling, Managing mountains, past and present conditions for traditional summer farming and Sami reindeer husbandry in northern Scandinavia, har Weronika Axelsson Linkowski vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersökt förutsättningarna för fortsatt fäbodbruk och renskötsel i dag. Avhandlingen visar att både fäbodbruket och renskötseln står inför stora utmaningar i dag. Några av dessa utmaningar är gemensamma, medan vissa skiljer sig mellan dessa två typerna av nordlig pastoralism.
Undersökningsområdet är framför allt fjällen och den fjällnära skogen i Sverige, men omfattar även fäbodbruk i vissa delar av Norge. Genom att kombinera historiska och nutida data, och intervjuer med renskötare och fäbodbrukare, har avhandlingen fördjupat förståelsen för de problem som finns i dag.
Studien visar att skogsbruket har stor negativ påverkan på den samiska renskötseln i dag genom att den påverkar all den kvarvarande marken, i en i övrigt hårt trängd situation.
Fäbodbrukarnas utmaning handlar dels om det administrativa regelverk som påverkar verksamheten och som lönsamheten är helt avhängig, dels om ökande rovdjurspopulationer som också är en stor utmaning. Historiskt betalade staten ut ersättning för varje dödad björn och varg, vilket ledde till att dessa mer eller mindre försvann från de svenska skogarna. Nu ökar rovdjursantalet i Sverige, vilket oroar fäbodbrukarna.
Ett centralt begrepp i avhandlingen är TEK, traditionell ekologisk kunskap. Den traditionella kunskapen om naturen, som både fäbodbrukare och samiska renskötare besitter och använder sig av, omnämns i konventionen om biologisk mångfald som kunskaper och sedvänjor som är relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald. Men den traditionella kunskapen om hur de biologiska naturresurserna har använts riskerar att försvinna när förutsättningarna för traditionell markanvändning undergrävs.
Under arbetet med avhandlingen blev det uppenbart att det finns fördelar med att kombinera forskningsmetoder från olika källor, och att lägga till en historisk dimension. För att belysa en komplex fråga krävs att man studerar flera aspekter för att få fram ett rättvisande svar.
Weronika Axelsson Linkowski, institutionen för skogliga resurser/Centrum för biologisk mångfald, försvarar sin avhandling den 13 oktober.
Avhandling: Managing mountains, past and present conditions for traditional summer farming and Sami reindeer husbandry in northern Scandinavia
Tid: Fredagen den 13 oktober 2017, kl 10:00
Plats: Sal L, Undervisningshuset, SLU, Ultuna, Uppsala
Opponent: Professor Erik Gómez-Baggethun, Department of International Environment and Development Studies (Noragric), Norges miljö- och biovetenskapliga universitet.
Källa: SLU
