Många skogsägare bor i städer långt ifrån sin skog, men med täta band till sin skogsfastighet. Skogsbruk, jakt, fiske, svamp- och bärplockning, som tidigare har varit viktiga inkomstkällor, blir i högre grad fritidsintressen som knyter skogsägaren till skogsfastigheten. Trots detta är det svårt att tala om en ”ny” typ av skogsägare, visar forskare i en ny bok kring ägande och användning av skog.
En större andel skogsägare än tidigare bor i en annan kommun än den skogsfastigheten finns i, men lever och verkar på båda platserna. De värderar även ekologiska och sociala värden högre än tidigare. Skogsägare som nyligen ärvt eller köpt sin skogsfastighet är generellt yngre än de som ägt ett tag.
De nya skogsägarna är också oftare kvinnor, bor längre ifrån sin fastighet, har högre inkomst samt högre utbildningsnivå och är i mindre utsträckning beroende av skogen som inkomst. Detta innebär att det som tidigare var nödvändigt levebröd blir mer av en livsstil. Familjegårdar blir fritidshus och skogsbruk, jakt, fiske, svamp- och bärplockning blir fritidsintressen i högre grad. Traditioner och fastigheter knyter därmed den stadsboende skogsägaren till en landsbygd.
Forskarna menar att det därför blir svårt att dra slutsatser om skogsägarnas preferenser och handlande utifrån var de bor. Uppdelningen mellan stad och landsbygd för att förstå skogägarskapet visar sig också ha liten relevans.
Enligt forskarna i boken går det alltså inte tala om en ”ny” typ av skogsägare utan mer om större variationer inom den gruppen. Skogsägare balanserar bland annat i större utsträckning olika typer av värden kopplat till sin skog som till exempel ekologiska, produktionsorienterade och sociala värden.
En skogsägare identifierar sig sällan som bara skogsägare och ibland inte alls som skogsägare. För snäva beskrivningar av skogsägare försvårar därför möjligheten att förstå deras synsätt och beteenden. Förändringarna i värderingar och attityder bland skogsägare och var de bor eller känner sig hemma har hittills däremot inte påverkat hur dessa brukar sin skog nämnvärt. Skogen brukas fortfarande på likartat sätt som tidigare. Förändringen inom skogsägargruppen och skogsägandet finns förvisso men sker långsamt.
På sikt kan förändringarna innebära att skogsägarföreningar och andra skogliga organisationer behöver se över hur de informerar och erbjuder råd när det kommer till skogsbruk eller skogsskötsel utifrån skogsägarnas utökade intressen.
Den 14 december lanseras en bok om globalisering och förändring i ägande och användande av skog med Carina Keskitalo som redaktör. I boken diskuterar forskarna trender och förändringar som påverkar landsbygdsutveckling generellt och skogsägande som fenomen specifikt. Lanseringen kan följas via denna länk: https://www.youtube.com/watch?v=jFBJMR6LejI
Plats: Sveriges lantbruksuniversitet, Lyckan (Plan 2), Umeå
Tid: kl 9.15-11.00
Forskningen bakom boken har skett inom ramen för forskningsprojektet PLURAL – att leva och verka på flera platser, ett projekt finansierat av Formas starka forskningsmiljöer. Informationen om skogsägarna har samlats in både genom enkäter, fastighetsregister och andra databaser. Projektet avslutas i samband med boksläppet.
Källa: SLU
