I jul kommer runt tre miljoner julgranar att bäras in i svenska hem. Och vem vet om det inte är de svenska hushållens mest klimatvänliga insats under hela året.
Medellängden för en svensk julgran är 2,2-2,3 meter och medelvikten cirka tolv kilo. Det innebär att de tre miljoner julgranarna binder hela nio miljoner kilo kol i de svenska hemmen i jul. Omräknat till växthusgasen CO2 betyder det 33 miljoner kilo koldioxid. Det kan jämföras med att varje svensk i snitt står för cirka 4 600* kilo koldioxidutsläpp per år.
Träden har, under hela sin uppväxt fångat koldioxid ur atmosfären och förvandlat den till stam, grenar, rötter och barr. Koldioxid gör att träd kan växa vilket betyder att julgranens ursprung främst är atmosfären och inte jorden som annars är lätt att tänka sig.
En enskild julgran av medelstorlek har under sin runt tioåriga livstid avlastat atmosfären med cirka elva kilo koldioxid.
Den vanligaste granen i svenska hem är rödgranen som är samma typ av gran som används i skogsbruket och som är det vanligaste trädet i de svenska skogarna.
De börjar växa i plantskolor som driver upp dem från frö. När de växt i en skyddad miljö i tre-fyra år och blivit 25-30 centimeter höga säljs de till julgransodlare i landet som oftast planterar dem på åkermark och låter dem växa i fem-åtta år.
Vi svenskar köper helst ”vanliga” granar och inte så ofta ädelgranar – vanligen kungsgran – som putsats och formats under uppväxten för ett mer perfekt utseende.
När granarna är åtta-tio år gamla, och helst när de redan gått i vinteride efter någon veckas frost på hösten, huggs de, rullas in i nät och fraktas till gathörn och torg för att så småningom stå som glittrande kolsänkor i svenska vardagsrum.
Men klimatinsatsen tar inte slut där. När julgranen gjort tjänst över julen kan den flisas och återvinnas som värme i värmeverken. På så sätt gör granen en klimatinsats en gång till eftersom den då kan ersätta olja, kol och andra energislag som inte gör nytta för klimatet.
– Granarna blir utmärkt bioenergi. Det är en bra klimatinsats att köpa en riktig gran istället för en plastgran, säger Elina Matsdotter, expert på klimat och energi på Lantbrukarnas riksförbund, LRF
Det är viktigt detalj är att granarna har ”stängt ner” och gått i vinteride innan de huggs. Risken är annars att de snabbt torkar och börjar barra. Detta gäller särskilt rödgranen. I år finns den risken eftersom hösten varit mild och alla granar kanske inte uppfattat att vintern kommit, särskilt i södra Sverige.
– Risken finns att granarna barrar mer i år, men tipset är att behandla granen som en snittblomma och kapa av en bit vid rotänden, en centimeter eller två, och sätt den i vatten några dagar inomhus, säger Jens Granhof, julgransodlare i Blekinge.
Färre julgransodlare odlar fler julgranar i Sverige. 2008 fanns 293 julgransföretag i Sverige, i år är det 161. Antalet odlade hektar har ökat det senaste året till 453 hektar från 433 år 2016.
*Enligt statistik från SCB 2013.
Källa: LRF
