Ny teknik möjliggör hållbar lakning av guld

– För oss är avfallsströmmar en potentiell källa till hållbar resursåtervinning. Med hjälp av vår unika lösning har vi kunnat modifiera tekniken och på så sätt nu också möjliggöra lakning av guld ur jordar, slagg, berg och även elektronikskrot. Detta gör att vi med en miljövänlig process kan ta hand om mer av den värdefulla metallen oavsett om det kommer från avfall eller en gruva, säger Johan Seijmer, VD på innovationsbolaget Chromafora där Ragn-Sells är en av huvudägarna.

I spåren av Coronapandemin har priset på guld skjutit i höjden på grund av ökad efterfrågan medan produktionskapaciteten släpar efter. Varje år genereras flera hundra tusen ton avfall från t ex hushåll och elektronik som innehåller guld. Guldet i detta avfall är i de flesta fall mer lättillgängligt än brytning ur befintliga guldgruvor och har betydligt högre koncentrationer. Så istället för att lägga värdefulla resurser på hög – så som idag sker i form av deponering – finns nu tekniken för att selektivt plocka ut värdefulla resurser ur avfall, däribland guld, samtidigt som avfallsmängden minskar.

Chromaforas teknik, som är en modifierad metod av tiosulfatlakning, har visat sig vara mycket effektiv för att återvinna guld ur exempelvis elektronikskrot och slaggprodukter. Detta genom att kombinera den modifierade tiosulfatlakningen med Chromaforas patenterade Selmext-teknik.

– Nyckeln till ett hållbart samhälle är att minska uttaget av jungfruliga resurser genom att återanvända råvaror som vi redan har så ofta det bara går. Och att det nyuttag som ändå är nödvändigt sker så skonsamt och effektivt som det bara går. Därför är det glädjande att se att Chromaforas tekniker nu kan användas även för guld, säger Anders Kihl, forsknings- och utvecklingschef på Ragn-Sells samt styrelseordförande för Chromafora.


Inte längre för dyrt och komplicerat
Hittills har tiosulfatlakning varit en dyr lösning då snabb nedbrytning av tiosulfaten samt att separationssteget att få ut guldet har ansetts vara mycket svårt. Chromafora har nu en lösning på problemet tack vare sitt kunnande inom selektiv kemisk separation. Med Chromaforas kombinerade metod har nu denna utvinningsprocess optimerats så pass långt att kostnadsskillnaden mot den konventionella lösningen med cyanid börjar bli underordnad övriga fördelar.


Förenklar tillståndsprocessen
Två huvudsakliga fördelar med att använda tiosulfat istället för konventionell cyanid är att den direkta faran för människan och miljön minskar. Dessutom kan det underlättvid tillståndsprocessen för nya anläggningar så som gruvor och återvinningsanläggningar. Den miljömässiga och politiska trenden är att minska användningen av cyanid vilket gör förutsägbarheten för attansöka och få tillstånd för lakning av guld med dagens cyanidlösningar är idag både svårt, dyrt och riskfyllt.

– Vi jobbar med en lösning som är bättre för både människan och jorden, dessutom har den visat sig kunna göras kostnadseffektiv. Vår ambition är att det inte längre ska finnas några incitament för att använda cyanidlakning för framställning av guld när vår metod blir kommersiell, säger Johan Seijmer.

Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet RE:Source som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.

Fakta: SELMEXT™ (Selective Metal Extraction)
En patenterad och skräddarsydd teknik för att hantera avfallsströmmar som innehåller tungmetaller. Den höga selektiviteten möjliggör också återvinning av till exempel REE (sällsynta jordartsmetaller). Tillämpningar kan hittas t.ex. inom gruvindustrin, industriellt avloppsvatten och deponi.

Med hjälp av hög selektivitet och låg förbrukning av kemiska ämnen kan mängden sekundärt avfall, som normalt genereras vid rening av en avfallsström, minskas och i vissa fall nästan elimineras.

Teknikens fördelar är:
• Hög selektivitet
• Minimera sekundärt avfall
• Låga energibehov jämfört med andra membrantekniker
• Mycket anpassningsbar till de flesta typer av vatten
• Användbar för att behandla tvättvätskor som används för att rena avfall
• Kan omvandla avfallsströmmar till nya resurser


Källa: Ragn-Sells