Nya arbetssätt ska stärka svensk fordonsindustri


2020-10-28

Ett nytt arbetssätt kan förutsäga och förhindra sprickor vid plåtformning.
Bild: Blekinge tekniska högskola
Ett nytt arbetssätt kan förutsäga och förhindra sprickor vid plåtformning.

BTH får drygt 6,5 miljoner kronor av Vinnova för arbetet att förutse och förhindra sprickor som uppstår vid plåtformning. Det nya arbetssättet kommer att förhindra komponentfel i fordonsproduktionen och göra det lättare för industrin att introducera nya lättare material som har mindre miljöpåverkan och högre prestanda.

– I det här projektet samlar vi nyckelkompetens från svensk industri, forskningsaktörer inom tillverkningsprocesser och FE-modellering samt ledande experter inom plåtformning, till exempel deltar RISE IVF, Volvo Cars, Alfa Laval, Volvo Trucks, SSAB samt Scania CV, berättar Md Shafiqul Islam, projektledare på BTH.

Projektet, som är treårigt och startar i november 2020, genomförs i nära samarbete med fordonsindustrin. Förutom Vinnovas satsning på 6,5 miljoner kronor satsar även BTH och företagen pengar vilket ger en total projektbudget på drygt 13 miljoner kronor.

– Inom FE-modellering av plåtformning ligger Volvo Cars långt fram inom fordonsindustrin men det finns ständigt nya utmaningar på grund av den tuffa konkurrensen. Det här projektet kommer att hjälpa oss att stärka vår konkurrenskraft och position inom området, säger Mats Sigvant, teknisk expert inom plåtformningssimulering på Volvo Cars samt lektor på BTH.

Det är inom Vinnovas projekt Hållbar produktion som BTH sökt och blivit beviljade pengar. Projektet är en del av Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) som syftar till att stimulera forskning och innovation som driver utvecklingen mot ett hållbart och säkert vägtransportsystem samt en konkurrenskraftig fordonsindustri.

BTH har sedan flera år tillbaka en stark forskningsmiljö inom produktutveckling och speciellt fokuserar forskarna på hur man kan använda digitala modeller för att simulera olika effekter. Det gör att företagen tidigt kan förutspå vilka effekter en tänkt lösning har.



Källa: Blekinge tekniska högskola