Trendmässigt högre arbetskraftskostnadsökningar i Sverige än i viktiga konkurrentländer

Under 2019 var ökningstakten i Sverige 3,6 procent, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Samtidigt var den 2,1 procent i Västeuropa och 2,4 procent i Euroområdet. Den svenska ökningstakten var alltså mer än en procentenhet högre. Förändringstakter för arbetskraftskostnader studeras dock bäst för perioder om flera år. Under hela femårsperioden 2015 till och med 2019 var ökningstakten i Sverige i snitt närmare en procentenhet högre än i Västeuropa och euroområdet per år.

Fortsatt kronförsvagning 2019 bidrog till att det svenska relativa arbetskraftskostnadsläget tillfälligt förbättrades. Det minskade med närmare 2 procent mot såväl Västeuropa som euroområdet jämfört med året innan. Eftersom den svenska kostnadsökningstakten räknat i lokal valuta återigen var högre än i bl.a. euroområdet är det just växelkursutvecklingen som bidragit till förbättringen. Hittills under 2020 har samtidigt det svenska kostnadsläget återigen försämrats på grund av växelkursutvecklingen.

Även om det svenska kostnadsläget i dagsläget inte framstår som alarmerande högt skulle en rejäl appreciering av växelkursen snabbt försämra konkurrensförutsättningarna och förändra spelplanen för industrin i Sverige. Utvecklingen hittills under 2020 ger en försmak av ett sådant förlopp – trots att kronförstärkningen hittills varit relativt blygsam.

– Det är inte osannolikt att kronan återigen stärks så att kursen hamnar på en nivå i storleksordningen 9 SEK per euro. Då skulle det svenska kostnadsläget hamna klart över det västeuropeiska, vilket tydliggör problemet med att den svenska ökningstakten i lokal valuta trendmässigt fortsätter att vara högre än i viktiga konkurrentländer. Det säger Robert Tenselius, ekonom på Teknikföretagen och författare av rapporten.

Internationella jämförelser av kostnadsläget är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation till omvärldens. Därför analyserar Teknikföretagen varje år arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt i olika europeiska länder samt i övriga OECD-området. Analysen avser tillverkningsindustrin och baseras på statistik från flera internationella källor.

Analysen i rapporten avser tillverkningsindustrin och baseras på statistik från flera internationella källor.



Källa: Teknikföretagen