Fler batterier fattar eld när plastsorteringen ökar

2020-07-01

Bild: Svensk Plaståtervinning
Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala.

Förändrat levnadssätt och konsumtionsmönster under Covid-19 har gjort att plastanvändningen och sorteringen av plastförpackningar har ökat. Svensk Plaståtervinning har märkt en stor stegring på kort tid, men i takt med en ökad återvinning så ökar också antalet bränder i anläggningen. Det är en följd av de batterier som finns kvar i många plastprodukter som felaktigt källsorterats.

Skillnaden mellan februari och april, när vi hade samhällsspridning av Covid-19, är ca 40 procent. På årsbasis är det en ökning med drygt 15 procent då februari är en låg månad volymmässigt.

– Vi såg en tydlig effekt redan i mars när svenskarna började vara hemma mer, och en del också bunkrade varor. Uppgången gjorde att vi fick ansöka om att utöka transporterna till och från vår anläggning i Motala, säger Karin Petersson, operativ chef på Svensk Plaståtervinning. Från mars till och med mitten på juni hade vi tagit emot cirka 23 400 ton plastförpackningar.

Fler batterier som fattar eld
Av allt som kommer till anläggningen i Motala beräknas 30–35 procent vara andra saker än plastförpackningar. Av dessa är det många som har batterier, till exempel plastleksaker och eltandborstar. Den stora mängden batterier som felaktigt källsorteras är ett stort problem för Svensk Plaståtervinning då de kan fatta eld, vilket både förstör maskinerna och leder till att räddningstjänsten får rycka ut.

– Batterier som är kvar i plastprodukter är ett stort problem för oss i och med att de antänder och börjar brinna. Framförallt är det batterier som är kvar i leksaker, men vi får även in ett stort antal cykelbatterier, berättar Karin Petersson. Det är kanske inte självklart för alla hur de ska sorteras i och med att de innehåller plast, så då hamnar de hos oss.

Klimatsmartare att sortera istället för slänga
Svensk Plaståtervinnings har Europas effektivaste anläggning för sortering av plastförpackningar och kapaciteten på 120 000 ton per år är fullt tillräcklig för att kunna ta emot alla svenska hushållsförpackningar och sortera ut de vanligaste fraktionerna, så att de kan bli till nya plastprodukter. Även om återvinningen ökar i Sverige är det idag bara 15–20 procent av alla plastförpackningar som används som kommer till Motala-anläggningen och blir till nya produkter. Resten går till förbränning vilket är mycket sämre för klimatet. Att återvinna ger hela 30–40 procents lägre koldioxidutsläpp än förbränning.

– Allt fler har fått upp ögonen för plastens kretslopp och återvinning vilket är positivt. Nu till sommaren hoppas jag att svenskarna fortsätter att sortera och återvinna, även om man är på resande fot, säger Karin Petersson.

Källa: Svensk Plaståtervinning