14 miljoner till biomaterial från skogen

Trä är uppbyggt av cellulosa, hemicellulosa och lignin som vanligen separeras i massabruket. Teknikbolaget RenCom:s bioraffinaderikoncept har potential att producera nya produkter från ligninet istället för att förbränna det i massabrukens sodapannor. Ligninet får längre livslängd och dessutom erbjuds plastindustrin ett skogsbaserat råmaterial som kan binda koldioxid. Analyser om biomaterialets återvinning och återbruk ingår också i projektet.

Parallellt kan massa- och pappersindustrin använda det skogsbaserade ligninet på flera områden än förbränning i egna produktionsprocessen. Genom att ta ut cirka 20 procent lignin ur svartluten och därigenom avlasta sodapannorna så kan massabruken energieffektivisera produktionsflöden och samtidigt minska sina växthusgasutsläpp. I Sverige motsvarar det ett minskat utsläpp på 3,3 miljoner ton koldioxid per år.

– Satsningen kan bli betydelsefull i omställningen till mer cirkulära och biobaserade produkter och industrins utveckling, säger Klara Helstad, enhetschef på Energimyndigheten.

Demonstrationer sker i stor skala
I projektet ska RenCom genomföra demonstrationstester i industriellt relevant skala för ett antal plastapplikationer, bland annat plastpåsar, jordbruksfilmer och smältlimmer. I produktionen värms ligninet upp tillsammans med en ogiftig reagensolja för att bilda biopolymeren Renol utan några andra biprodukter än det överskottsvatten som finns i ligninet. Renol kan dels blandas in i fossila plaster, dels fungera som en helt och hållet biologiskt nedbrytbar plast.

– Det här stödet är en viktig pusselbit för vår satsning i uppskalningen av vårt Renolkoncept till industriellt relevant skala och för att bli en ledande aktör i snittet mellan skogsindustri och plastindustri genom grön kemi, säger Christopher Carrick, vd för RenCom.

Om programmet Pilot och demonstration
Programmet riktar sig till företag som har produkter och tjänster i behov av att testas i pilot- och demonstrationsprojekt. Projekten tar sikte på omställning av energisystemen och utmaningar i samhället såsom industrin, transport, bioenergi, el-området och bebyggelsen. Även systemdemonstrationer som inkluderar till exempel ekonomiska, infrastrukturella, regelverksmässiga och politiska förutsättningar kan få stöd.



Källa: Energimyndigheten