Krabbor och räkor ska göra klädindustrin mer hållbar


2019-08-08

Bild: Israel Groves/Pixabay

Vi köper i snitt 13 kilo textilier per person och år. I strävan efter att göra klädindustrin mer hållbar utvecklar RISE nu konstfiber av kitosan. Kitosan utvinns från krabb- och räkskal och är en närmast outnyttjad biprodukt från livsmedelsindustrin.

Varje år produceras 6 - 8 miljoner ton kräftdjursskalsavfall inom livsmedelsindustrin. Ur kräftdjursskalsavfallet kan man utvinna kitosan som är ett förnybart, biologiskt nedbrytbart och antibakteriellt ämne som dessutom har en snarlik kemisk struktur som bomull. Trots sina unika egenskaper är användningen av kitosan mycket begränsad idag. Nu arbetar forskare på RISE  för att utveckla en ny generation konstfiber av kitosan.

– Det här projektet är ett bra exempel på hur vi på RISE jobbar mot ett mer resurseffektivt samhälle. Det som anses vara avfall idag kan vara morgondagens råvara för nya produkter, säger Tobias Köhnke, forskningsledare på RISE inom Biobaserade fibrer.

För att konstfiber från kitosan skall kunna bli ett konkurrenskraftigt alternativ till bomull och polyester inom textilbranschen måste styrkan på fibrerna bli bättre. Idén i det här projektet är att kombinera kitosan med ett annat nytt material – nanocellulosa – och på så sätt skapa starka kompositfibrer.

– Nanocellulosa är ett superstarkt material som finns i växter och gör så att till exempel träd kan bli så höga som de är och samtidigt kunna motstå vind och andra påfrestningar. Vi vill föra över samma styrkegivande effekt till kitosanfibrer genom att addera nanocellulosa till fibrerna, säger Oleksandr Nechyporchuk, forskare på RISE.

Forskarna antar att de antibakteriella egenskaperna, som bland annat gör att kläder inte luktar svett, är intressanta för sportföretagen. Men förhoppningen är att de framtagna fibrerna även skall kunna användas inom andra områden än textil.

– Vi tror att den här studien kommer kunna öppna upp för flera användningsområden för kitosanfibrer, till exempel inom hälsovård och medicinteknik, säger Oleksandr Nechyporchuk.



Källa: RISE