Kempestiftelserna storsatsar på integrerad strukturbiologi


2019-05-17

Kempestiftelserna satsar på djärv strukturbiologiforskning.
Bild: Magnus Wolf-Watz
Kempestiftelserna satsar på djärv strukturbiologiforskning.

Umeå universitet är unikt positionerat i Sverige med en komplett och förstklassig teknikinfrastruktur för forskning inom strukturbiologi. Via ett anslag från Kempestiftelserna startar nu ett postdoktorprogram för att stimulera djärv strukturbiologiforskning av högsta klass.

Umeå universitet har tillsammans med externa anslagsgivare gjort stora satsningar på integrerad strukturbiologisk forskning. Det har givit resultat och universitetet har i dag väl utvecklade infrastrukturer för de fyra hörnpelarna inom strukturbiologi, vilka är elektronmikroskopi, NMR-spektroskopi, beräkningskemi och röntgenkristallografi. De tre förstnämnda är klassade som nationella infrastrukturer och stödjer forskare från hela Sverige.

Vid Umeå universitet och Totalförsvarets forskningsinstitut FOI finns totalt 15 forskargrupper som tillsammans utvecklar den integrerade strukturbiologin med gemensamma aktiviteter. Miljön har en effektiv och dynamisk blandning av seniora och nya forskningsledare från både teknisk-naturvetenskaplig fakulteten och medicinska fakulteten.

Nyligen gjorda rekryteringar vid universitetet är elektronmikroskopiexperten Joans Barandun samt Magnus Andersson som har expertis inom tidsupplöst röntgenspridningsmetodik.

– Dessa rekryteringar ger strukturbiologimiljön i Umeå ett tillskott av toppkompetens inom områden som är mycket viktiga inför framtidens strukturbiologiska forskning, säger Magnus Wolf-Watz, professor på Kemiska institutionen vid Umeå universitet. Han forskar med NMR inom proteindynamik och koordinerar det nya postdoktorsprogrammet inom den integrerade strukturbiologin.

Kempestiftelserna beviljar nu ett anslag på fyra miljoner kronor för ett postdoktorprogram inom integrerad strukturbiologi där syftet är att stimulera nydanande forskning på gränsytorna mellan strukturbiologiska tekniker.

Totalt finansierar Kempestiftelserna fem postdoktorsstipendier under två utlysningar, en 2019 och en 2020. För att uppmuntra nya och vågade projekt kommer postdoktorsstipendierna med en årlig driftsbudget.

– Detta ger fantastiska möjligheter för satsningar på projekt som ska ta strukturbiologin vid Umeå universitet in i framtiden. Satsningen är postdoktorcentrisk och vid utlysningarna kommer de bästa kandidaterna att väljas genom en variant av en modell som utvecklats vid EMBL och UCMR, säger Magnus Wolf-Watz.

Arbetet med att välja ut de mest lämpade kandidaterna kommer att ledas av professor Oliver Billker, föreståndare för Molecular Infection Medicine Sweden, MIMS. Genom att uppmuntra trepartskonstellationer är satsningen bred och öppen för forskare vid Umeå universitet.

 

Vad är strukturbiologi?
Proteiners funktion avgörs av deras tredimensionella struktur. Vetenskapen som fokuserar på sambandet mellan struktur och funktion kallas för strukturbiologi. Det finns fyra olika huvudsakliga tekniker att studera proteinstrukturer: elektronmikroskopi, röntgenkristallografi, NMR-spektroskopi och beräkningskemi. Strukturbiologin har bidragit till många stora vetenskapliga genombrott som till exempel strukturen hos DNA:s dubbelhelix, utvecklingen av ett av de första läkemedlen mot HIV-infektion samt strukturbestämningen av proteinsyntesmaskinen ribosomen.

Kort information om utlysningen
Under 2019 utlyses två postdoktorsstipendier och under 2020 utlyses tre postdoktorsstipendier. Stipendierna kommer med drift om 100 kkr/år och postdoktor. Konstellationer som är behöriga att ansöka till programmet är antingen två forskningsledare med olika strukturbiologiexpertis, alternativt trepartskonstellationer med två forskningsledare med olika strukturbiologiexpertis och en forskningsledare inom ett annat område. Huvudsökande är en strukturbiolog.

Klicka här för att läsa mer om programmet och hur du ansöker.




Källa: Umeå universitet