Fler tjejer utbildar sig till svetsare

Det luktar stål och eld. Glödande, gyllene gnistor flyger i luften. Ett litet tomteblossfyrverkeri som svävar ovanför svetsbänken. Jitka Havlik lyfter på det svarta visiret och granskar sitt arbete. Hon verkar nöjd. Slänger ifrån sig de stora handskarna på pallen en bit bort. Jitka Havlik är en av flera tjejer som går på plåt- och svetsteknikutbildningen vid Campus Alingsås.

– Jag är egentligen jätteoteknisk och hade aldrig sett en svets innan jag började läsa här! Men det är så avslappnande att jobbar med händerna och det rensar huvudet. Nu har jag praktik på SteelTech och hoppas på att få jobb där när jag slutar utbildningen.

Får jobb innan utbildningen är avslutad
Plåt- och svetsteknik är en traditionellt sett mansdominerad bransch, men i lokalen på Campus möter vi sju kvinnor som alla på kort tid valt att gå utbildningen. De säger att de är nöjda med det valet. Några av tjejerna har redan hunnit lämna skolan och fått anställning inom företag i Alingsås. Andra studerar fortfarande och har APL, arbetsplatsförlagt lärande, ute på lokala företag; flera av de studenterna har redan fått jobberbjudanden.

– Det beror både på att våra elever är duktiga, intresserade och på att utbildningen genererar det kunnande som företagen efterfrågar. Det här är ju förhållandevis anonyma yrken, men arbetsmarknaden är jättestor. Det finns mycket större behov än det finns kompetens, säger John Hillberg som är lärare i plåt- och svetsteknik.

Utbildningen på Campus Alingsås ges i nära samarbete med lokala företag i kommunen. Nybergs Svets, SteelTech, Alf Pettersson och Bjärke Stål är några av dessa. Kantpressare och byggnadssmed är ett par av tiotalet olika yrken som de som går utbildningen får kompetens inom.

– Det är en bred bransch med många möjligheter – det är nästan svårt att välja mellan allt, säger Sara Glans som utbildat sig vid programmet.

”Vi jobbar med personlig utveckling”
Plåt- och svetsteknik är en ettårig och eftergymnasial utbildning och i den mån det går försöker de ansvariga på Campus att individanpassa studierna. Dels så att man matchar individerna med företagens behov och dels så att utbildningen ska gå ihop med livspusslet i övrigt.

John Hillberg berättar att eleverna han möter har vitt skilda bakgrunder och flera har stora livshistorier att berätta och mycket livserfarenheter att dela med sig av. För någon har utbildningen varit ett sätt att bearbeta sorg och för en annan ett sätt att ta sig tillbaks efter att ha varit utbränd.

– Vi jobbar mycket med personlig utveckling. Det är så vi har byggt utbildningen, vilket jag tror är ganska ovanligt och unikt. Vi får bättre resultat när eleverna mår bra och trivs; vi tittar på allas styrkor och individanpassar. Man ska gå ut från utbildningen som en starkare individ.

En av de som berättar att utbildningen tagit henne tillbaks till arbetslivet är Madeleine Andersson som för några år sedan blev utbränd. Efter att ha arbetat inom vården i 30 år så har hon nu fått ett jobb på ett företag som bearbetar plåt.

– Jag känner att jag har hittat helt rätt – det bara passar! Jag har alltid drömt om att jobba med just plåt och hantverk och utbildningen har varit ett viktigt steg för mig för att komma ut i arbetslivet igen. Det var det här jag verkligen ville göra hela tiden!

Den första kvinnan på över 100 år
Ljudet av hammarslag fyller rummet. Som ett eko från svunna tider. Samtidigt är behovet av smeder en i allra högsta grad påtaglig del av samtiden. En del av de som lämnar utbildningen vid Campus börjar arbeta som byggnadssmeder. Men det finns många olika yrken att välja på. De flesta av dem på traditionellt sett mansdominerade arbetsplatser.

– Jag är den första kvinnan som jobbar inom produktionen på min praktikplats, sedan de startade verksamheten för över 100 år sedan. Jag var orolig innan jag kom till arbetsplatsen men det har verkligen blivit jättebra! Jag svetsar balkar, räcken och är ute på byggen. Företaget sysslar med allt det som jag tycker om att göra och de äldre som arbetar där kommer med många bra tips. Det är en fin gemenskap och man hjälper varandra väldigt mycket, konstaterar studenten Annelie Pettersson.



Källa: Alinsås kommun