Ny nationell handlingsplan för radon ska leda till bättre folkhälsa


2018-04-17

<span class=\
Bild: Swedac
Swedacs bedömningsledare Sophie Svensson med en radonmätare som används för mätning av radon i inomhusluft.

De åtgärder som presenteras i handlingsplanen bygger på fortsatt och fördjupat samarbete mellan berörda myndigheter. Bland annat ska myndigheternas information om radon samordnas och göras lättillgänglig för medborgarna.

– En viktig del handlar om att öka kännedom och informera. I handlingsplanen föreslår vi därför att en informationskampanj genomförs för att stimulera mätning av radon och få flera att utföra åtgärder som minskar radonhalterna, säger Sophie Svensson som är bedömningsledare på Swedac.

Andra åtgärder i handlingsplanen handlar om att kartlägga radonhalter i bostäder och på arbetsplatser. Myndigheterna vill också inventera arbetsplatser med störst risk för höga radonhalter och utöva tillsyn och uppföljning av radonmätningar på arbetsplatser.

– Vi vill verka för att alla på bostäder och arbetsplatser uppfyller målet om en radonhalt på maximalt 200 becquerel per kubikmeter. Om man vill göra en radonmätning i sin bostad kan man välja ett laboratorium som är ackrediterat av Swedac. Kan vi minska människors exponering för radon kan vi förbättra folkhälsan och minska antalet människor som drabbas av lungcancer, säger Sophie Svensson.

Kravet på nationella handlingsplaner för radon anges i strålskyddsdirektivet (2013/59/Euratom). De myndigheter som arbetat fram handlingsplanen är Strålsäkerhetsmyndigheten, Arbetsmiljöverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Swedac.




Källa: Swedac