Tuffare straff för slarv med maskiner

– Mitt goda råd är därför att tidigt ta hjälp av sådana som kan detta och sedan konsekvent hålla dig till deras uppfattningar och tolkningar, säger Per Asplund, projektavdelningschef på SCA Underhåll.

Föreskriften tar bland annat upp vilka risker som finns och hur man kan förhindra att olyckor sker. Den behandlar också vad användare av maskiner behöver ta hänsyn till.

En maskin är här definierad som en sammansatt enhet som har minst en rörlig del och som drivs av en eller flera energikällor.

Den kan ha en motor med egen energikälla till exempel energi från ett batteri, vara ansluten till en eller flera yttre energikällor som el eller tryckluft, använda mekanisk energi som kommer från annan utrustning, men den kan också drivas av naturliga energikällor som vind- eller vattenkraft.

En maskin är däremot inte en sammansatt enhet som drivs med direkt kraft från en människa eller ett djur och som slutar fungera så fort kraften upphör, till exempel handdrivna gräsklippare, handdrivna borrar eller handdragna kärror.

Säljförbud och återkallning

Om det visar sig att en ny maskin, som säljs på den svenska marknaden, har brister i sin konstruktion som kan leda till olyckor eller ohälsa vid användning, så kan Arbetsmiljöverket besluta om försäljningsförbud, att leverantören måste återkalla produkten från marknaden och/eller lämna varningsinformation.

Om maskinen sålts till konsumenter finns det krav i produktsäkerhetslagen på att distributören på eget initiativ återkallar produkten och informerar kunderna om bristerna.

Tillverkarens ansvar

Det är tillverkaren som ansvarar för att identifiera och bedöma riskerna, som är aktuella för maskinen. Maskinen ska sedan konstrueras och tillverkas med hänsyn till den bedömningen. När maskiner släpps ut på marknaden eller tas i drift ska de vara säkra. För att kunna göra en riskbedömning behövs kunskaper om vilka risker som finns, vilka tillbud och olyckor som kan inträffa, även vid driftstörningar och underhåll. Exempel på risker kan vara ergonomiska risker, klämrisker, risker med oväntad start vid till exempel vid underhållsarbete och risker som uppstår då maskiner byggs ihop till en maskinlinje. Därtill kommer alla de risker som uppstår om maskiner används på ett felaktigt sätt.

Tillverkaren har givetvis också ett ansvar för att undanröja och förebygga risker med maskiner redan vid konstruktionsfasen och noga informera och vidta skyddsåtgärder för sådana risker som inte kan undanröjas. Maskintillverkarna ska vidare noga deklarera bulleremissioner både i bruksanvisningen och i det tekniska säljstödsmaterialet.

Användarens skyldigheter

Det är viktigt att även användarna gör riskbedömningar när de arbetar med maskiner. Mycket av säkerheten vid användning av maskiner handlar om att använda dem på rätt sätt.

Tillbud och olyckor inträffar ofta när skydd är fel inställda eller saknas, vid komplex teknik som inte är användarvänlig, vid brister i bruksanvisningar och varningsinformation, vid felprogrammerade maskiner, vid bristfälliga arbetsinstruktioner och rutiner för användaren, när användare saknar tillräcklig kunskap för säker användning, liksom vid användning av fel personlig skyddsutrustning eller om personlig skyddsutrustning inte alls används. Handhållna maskiner kan bidra till belastningsbesvär i händer, handleder, armar och skuldror. Besvären beror till exempel på vibrationer och på hur maskinerna är utformade och hur de används.

För att få använda en CE-märkt maskin ställs särskilda krav som måste vara uppfyllda.

För att få använda maskiner tillverkade före 1995 och som inte är CE-märkta gäller måste arbetsgivarna först genomföra en undersökning, riskbedömning, åtgärder och uppföljning.

Lika för alla

För industrin är de gamla och de nya föreskrifterna om maskiner en stor utmaning.

– Det är många riskbedömningar som måste görs när det gäller såväl affärsrisker, som personrisker och säkerhetsrisker, säger Per Asplund, projektavdelningschef på SCA Underhåll. Helios-projektet på SCA Östrand är just nu under genomförande vilket gör att många av dessa frågor kommer upp i projektgenomförandet.

AFS 2008:3 grundar sig på EU:s maskindirektiv 2006/42/EG, som numera också finns på svenska. Historiskt har kritiken mot EU-direktiven varit stark, därför att marknaden har upplevt att tillverkarna i olika länder inte har behandlats lika eftersom föreskrifterna inte har efterföljts lika. Med de nya föreskrifterna och ändringarna är tanken just att alla tillverkare och användare ska bli lika behandlade, oavsett land inom EU.

– Då förutsätter vi förstås att föreskrifternas formuleringar också tyds på samma sätt. Det finns det just nu väldigt många olika åsikter om hur tolkningarna ska ske. Du får många olika signaler beroende på vem du frågar och vem som svarar. De ackrediterade organen har ett forum, där de gemensamt försöker tyda olika delar av föreskrifterna för att få till en samsyn,likt förbaskat tycker jag inte att det idag finns någon samsyn. Det gör det besvärligt för oss i industrin – då blir det lite av bedömningssport eller som jag brukar säga, konstsim, över det hela.

Ta hjälp av kunniga konsulter

När det gäller de nya ändringarna i just maskindirektivet, så tycker Per Asplund att det egentligen inte har hänt särskilt mycket mer än när det gäller hårdare sanktioner. Arbetsmodellen i projektleveranser är den samma.

– Där är det fortfarande tillverkarnas ansvar att utfärda intyg, sedan får vi användare komplettera upp det med hjälp av egen organisation och specialiserade konsulter. Vi har i de här frågorna stor tillit till vår egen organisation och våra konsulter, som är specialiserade på verksamhetsrisker. Efterlevnaden är det sedan bara för oss, som befinner oss ute i verkligheten, att lösa. Mitt goda råd är därför att tidigt ta hjälp av sådana som kan detta och sedan konsekvent hålla dig till deras uppfattningar och tolkningar, säger Per Asplund och avslutar med ytterligare ett gott råd:

– Kontraktsbilaga 11 i SSG Leveranskontrakt är också vara ett stöd och verktyg för att fördela ansvaret mellan beställare och leverantör.

Viktigt att tänka på

- Se till att ha tillräcklig kunskap för säker användning.

- Välj rätt maskin för arbetet.

- Läs tillverkarens bruksanvisning. Bruksanvisningen ska också innehålla instruktioner för hur maskinen ska rengöras och underhållas.

- Se till att maskinens skydd sitter på plats och fungerar. Tyvärr är det alltför vanligt att skydden har ändrats, är felinställda eller saknas.

- Använd lämplig klädsel och personlig skyddsutrustning. Ha inte kläder som lätt kan fastna i maskinen. Hörselskydd och skyddsglasögon är i många fall nödvändigt att bära.

- Tänk på att använda rätt arbetsställning för att undvika belastningsskador.

- Undvik ensidigt upprepat arbete.

Källor: Arbetsmiljöverket och föreskrifterna om användning av arbetsutrustning (AFS 2006:4).


Källa: SSG