De farligaste yrkena i fråga om kemikalieexponering har listats


2017-08-09

Bild:iStock

Arbetshälsoinstitutets experter har utrett vilka arbeten och yrken som medför den största risken för sjukdom på grund av kemikalieexponering.  Listan över farliga arbeten toppas av plastarmering, båtlaminering, byggrivning, dammande arbete vid malmbrytning samt golvläggning och billackering. Dessa arbeten är farliga, eftersom de medför exponering för damm, lösningsmedel och luftvägsretande kemikalier. Bedömningen gjordes på basis av registeruppgifter och expertintervjuer.  För flera av dessa riskarbeten har Arbetshälsoinstitutet även tagit fram modellösningar och faktablad för kontroll av riskerna vid hantering av kemikalier.

Cirka en miljon finländare exponeras i sitt arbete för olika typer av damm, gas eller kemikalier. Inom industrin exponeras 40 procent av arbetstagarna för kemikalier och 60 procent för damm. Inom byggindustrin är motsvarande tal 38 respektive 78 procent. Exponeringen kan leda till yrkessjukdomar och andra arbetsrelaterade sjukdomar, i värsta fall med dödlig utgång. På EU-nivå är 44 procent av alla arbetsrelaterade dödsfall orsakade av exponering för farliga ämnen.

– Det finns en stor mängd information om olika exponeringsfaktorer, men informationen är utspridd på olika ställen, vilket gör det svårt för arbetsplatserna att använda den information som finns. Hälsorisker förbises och många riskarbeten utlokaliseras till små underleverantörer, som saknar beredskap att förebygga kemikalierisker, säger Sanni Uuksulainen, senior expert vid Arbetshälsoinstitutet.

– På Arbetshälsoinstitutet har vi tagit fram modellösningar och faktablad för olika riskarbeten för att göra det lättare att få reda på vilka åtgärder som krävs, också på mindre arbetsplatser.  Information om hanteringen av riskerna i bil- och metallbranschen hittar man till exempel i KAMAT-faktabladen.  

– Vi har också tagit fram allmänna rekommendationer för hantering av kemikalieexponering och samlat olika informationskällor på ett och samma ställe, så att de är lättare att hitta.

Vid riskhantering är skyddsutrustning en sistahandslösning, men ofta helt nödvändig

Bästa sättet att få kontroll över en föroreningskälla är att ersätta det farliga ämnet med ett ofarligare ämne. Nästbäst är att göra ändringar i processen, stänga av den eller isolera den, och att använda våtmetoder som begränsar dammbildningen. Om det redan finns föroreningar i luften, är det viktigt att förbättra ventilationen och se över arbetsmetoderna och renhållningen. Det är också viktigt att ordna med utbildning för arbetstagarna. I hanteringen av exponeringsrisker bör personlig skyddsutrustning ses som ett sistahandsalternativ. I underhålls- och reparationsarbeten är sådan utrustning dock ofta nödvändig.

De tio farligaste riskarbetena

De farligaste riskarbetena och yrkena i fråga om kemikalieexponering är plastarmering och båtlaminering, byggrivning, dammande arbete vid malmbrytning, golvläggning, tillverkning av betongprodukter, billackering, användning av formaldehydlimmer inom trävaruindustrin, svetsning och skärbränning inom metallprodukt-, maskin- och transportmedelstillverkning, svetsning och skärning av aluminium, samt bageriarbete.

– Vid plastarmering och båtlaminering förekommer exponering för styren, men i betydligt mindre utsträckning än för 20 år sedan. Styren är ett aromatiskt kolväte, som är färglöst och flyktigt, säger Uuksulainen.

– Det effektivaste sättet att minska styrenexponeringen är att minska mängden styrenånga genom att välja rätt sorts råvaror och lamineringsmetod. I yrkesexamen för båtbyggare har man tagit in krav på arbetssäkerhetskunnande och tagit fram utbildningsmaterial i ämnet.

Lungcancer vanligast i svetsnings- och gruvarbeten

En jämförelse av sjukdomsbördan inom olika riskarbeten visar att de flesta fallen av lungcancer förekommer i samband med svetsning och skärbränning. Även malmbrytning är ett arbete som innebär högre risk för att insjukna i lungcancer.  Risken ökar bl.a. vid exponering för dieselavgaser.  Sjukdomsbördan av astma, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och silikos är störst i byggrivningsarbete.

Asbestexponering är numera ovanligt, men en stor del av yrkessjukdomsfallen orsakas fortfarande av exponeringar som inträffat för 30–50 år sedan. Hudsjukdomar och luftvägsallergier är vanligast bland bagare, frisörer och svetsare. Billackerare har den högsta individuella livstidsrisken för att insjukna i en yrkessjukdom.

Regleringen av hälsorisker sker huvudsakligen med hjälp av arbetarskyddslagstiftningen

– Det är viktigt att notera att merparten av de ovan nämnda exponeringsfaktorerna inte omfattas av EU:s kemikalielagstiftning (REACH). De arbetshälsorisker som orsakas av dessa faktorer regleras endast med hjälp av lagstiftningen om arbetarskydd, säger Uuksulainen.

– Arbetarskydds- och miljölagstiftningen reglerar säkerheten på arbetsplatserna när det gäller kemikalieanvändning och processutsläpp, medan REACH-förordningen endast gäller kemiska ämnen och ämnen i blandningar och föremål. REACH reglerar riskhanteringen av kemiska ämnen som finns på marknaden.

Forskningsrapport: Kemikaaliriskien hallinta kuntoon: Rekisteritietoon perustuva selvitys kemikaaleille altistavista riskitöistä ja –ammateista. Louhelainen, Uuksulainen, Saalo, Mikkola, Hyytinen, Karjalainen, Priha, Santonen. Työterveyslaitos 2017. www.julkari.fi



Källa: Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos)