Facebook

Instagram

”What local people?” Sveriges största gruvkonflikt visar på samers möjlighet att göra motstånd


2019-02-07

Med en ny regering på plats närmar sig ett beslut i den största gruvkonflikten i Sverige, ett ärende som regeringen fick på sitt bord för cirka ett och ett halvt år sedan. Men konflikten i Kallak handlar om mer än ett dagbrott – det är ett exempel på hur samer gör motstånd inom rådande maktförhållanden. Det menar två forskare från Lunds universitet.

– Genom att studera konflikten utifrån ett kombinerat makt- och rättviseperspektiv ser vi att samers politiska handlingsutrymme blir väldig litet, säger David Harnesk, forskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies.

Han och kollegan Mine Islar studerade tillsammans med studenten Sofia Stafström gruvkonflikten under tidsperioden 2013 - 2014. De identifierade maktförhållanden mellan olika aktörer såsom myndigheter, civilsamhället, journalister, företag och samer. De har utgått från tre maktrelationer: makt över, mer makt och en annan makt.

De fann att myndigheter och företag har makt över samer eftersom investeringar och behovet av ekonomisk tillväxt dominerar det politiska samtalet. Gruvinvesteringar uppfattas som lösningen på problem som förlust av arbetstillfällen och avfolkning. Renskötseln som är avgörande för samers kultur och försörjning erkänns inte ett tillräckligt viktigt värde i dessa politiska avvägningar.

Mer makthandlar om att starkare aktörer såsom myndigheter och företag har större handlingsutrymme än samer. Enligt lag är det företaget som vill utvinna mineraler som ska ta fram en konsekvensbeskrivning av hur gruvan kan påverka området, och i dessa processer har samer haft väldigt begränsat inflytande. Det gör att företaget får mer makt i att göra sin åsikt hörd än samer, som inte heller får ekonomisk kompensation för att delta i processerna, som dessutom ofta kan vara väldigt utdragna.  

En annan makt handlar om att en part kan utöva motstånd mot en annans makt eller begränsa den. Till exempel utövade miljöaktivister och vissa samer en annan makt över företaget som vill etablera gruvan genom att blockera provsprängningar i området, en insats som dock stoppades genom polisens ingripande. Media i sin tur utövade en annan makt över samer genom att begränsa deras möjligheter att öka sitt motstånd genom att skapa en offentlig debatt. Under hela 2013, nämndes konflikten endast ett dussintal gånger. Men genom motståndet blev konflikten till slut en riksnyhet.

– Vår forskning visar att samer, då i alla fall, hade väldigt små möjligheter att påverka. De rådande maktförhållandena är svåra att rucka på och kräver institutionella förändringar, säger David Harnesk.

Han och Mine Islar anser att motståndet i gruvkonflikten spelat en viktig roll för att skapa en annan makt för samer inom det politiska landskapet. Samer har sedan länge kämpat för att staten ska erkänna dem som ett urfolk med särskilda mark- och landrättigheter, i enlighet med ILO-konventionen 169 som antogs 1989. Konventionen stipulerar att urfolkens markrättigheter ska erkännas och respekteras. Sverige har inte ratificerat konventionen, trots kritik av FN för att staten inte uppfyller internationella åtaganden gentemot samerna. Historiskt har Sverige också en lång historia som kolonialmakt där samers land har tagits i anspråk för att, exempelvis, bygga ut vattenkraften inom området under det tidiga 1900-talet.

– Samer kämpar för att erkännas starkare rättigheter till marken som behövs för att de ska kunna delta i beslutsprocesser som den i Kallak på ett meningsfullt sätt. Statens ovilja att fatta beslut i frågan kan av många ses som ytterligare bevis på en nedvärdering av samers kultur.

Men konflikten handlar också om olika sätt att se på landsbygdsutveckling, menar forskarna. Rennäringen ställs mot de ekonomiska vinningar som en gruvetablering kan betyda för Norrland där många orter avfolkas i brist på arbetstillfällen, och de konkurrensfördelar som en stark mineral- och gruvnäring kan ge Sverige. 

– Konflikten är väldigt komplex, där olika behov och viljor måste jämkas. Samtidigt står vi inför stora hållbarhetsutmaningar. I framtiden utmanas samers möjligheter att bedriva renskötsel ännu mer på grund av klimatförändringarna. Det gör det än viktigare att beslut om dessa områden kan fattas i samråd med alla som bor där, vilket kräver andra villkor än de som råder nu, avslutar David Harnesk.

Gruvkonflikten i Gállok (Kallak)
2013 ansökte företaget Beowulf Mining om en bearbetningskoncession för att utvinna järnmalm i Gállok (Kallak) i Jokkmokk. Kallak ligger inom ett område där samer har rätt att bedriva renskötsel och dessutom inom ett för renskötseln känsligt område. Det finns ett stort motstånd mot gruvan bland samer och många andra aktörer eftersom etableringen kan få negativ påverkan på möjligheter att bedriva renskötsel och på miljön.

Företaget och lokalpolitiker framhåller i sin tur att etableringen kan skapa många nya arbetstillfällen och bidra till en ekonomisk och social utveckling av området.  Idag väntar parterna på ett beslut. Länsstyrelsen i Norrbotten har sagt nej till etableringen med hänsyn till rennäringen men beslutet har överklagats till den tidigare regeringen.  

Bokkapitel: David Harnesk, Mine Islar, Sofia Stafström ’What local people. ’En analys av gruvkonflikten i Gállok och den samiska befolkningens rättigheter ur ett rättvise-och maktperspektiv’, i Svensk gruvpolitik i omvandling. Aktörer, kontroverser och möjliga världar, red. J., Anshelm, S. Haikola, B. Wallsten. 2018. Gidlunds förlag.



Källa: Lunds universitet


Skriv ut



En Epiroc Pit Viper som används av BHP in Australien.
En Epiroc Pit Viper som används av BHP in Australien.

Epiroc-priser uppmärksammar kundsamarbete och autonoma borriggar

Epirocs första årliga priser uppmärksammar tätt kundsamarbete i Mongoliet och innovativa autonoma borriggar i Australien.


United in Performance-priset belönar exceptionellt...

Läs mer
Epiroc

Sandvik förvärvar Newtrax, en leverantör av digital gruvteknologi

Sandvik förvärvar privatägda Newtrax, en leverantör av ledande teknologi fö...

Läs mer
Akobominerals
Spanska Gemmologiska Institutet testade GemPen på ett medvetet svårt urval av 71 olika typer av syntetiska och naturliga diamanter.

Svenskt diamantverktyg inkluderat i läroplanen hos ädelstensinstitut

GemPen är ett nytt verktyg som kan särskilja naturliga och syntetiska diamanter framtaget...

Läs mer
Gruvteknik

Stor del av svensk järnmalm bildades i vulkaniska processer

Färgad elektronmikroskopbild av en kemiskt zonerad magnetitkristall från den vulkaniska apatitjärnmalmen El Laco i chilenska Anderna.

Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion...

Läs mer
bergs mekaniska
Översikt kvarter 7, 8 och 9 i nya Kiruna.

Nåiden bygger nya kvarter i Kiruna åt LKAB

Snart startar bygget av cirka 300 bostäder och ett 50-tal butikslokaler i den nya stadskä...

Läs mer
ARmaskinservice 550

Red Dot Award till svensk diamantstartup

GemPens design gör det möjligt att upptäcka syntetiska diamanter på stående fot – något som sparar värdefull tid i värderingsprocessen.

Det svenska startupföretaget Gemometrics sticker ut bland vinnarna i Red Dot Design Award....

Läs mer

Fortbildning av lantmätare med utländsk examen ska lösa branschbristen

Det råder brist på lantmätare i Sverige. Därför har Lantmäteriet,...

Läs mer

Nya Mobilaris Tunneling Intelligence – redskapet för informationsdrivna tunnelprojekt


Mobilaris utökar sitt produktutbud med Mobilaris Tunneling Intelligence, MTI, för...

Läs mer


Mest lästa



















Unica Media AB © 2014
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm

Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se