Hållbar hantering av gruvavfall

Förslagen syftar till att stimulera avfallsförebyggande arbete, öka förutsättningarna för att minimera miljöpåverkan från avfallet och öka återvinningen från avfallet.

Rätt styrmedel finns men de bör förbättras
Naturvårdsverkets och SGUs genomgång visar att rätt styrmedel i form av prövningssystem, tillsyn och egenkontroll finns på plats men att förbättringar bör genomföras när det gäller regelverkens utformning och hur de används.

Avfallshanteringsplanen ska få en stärkt roll
En central fråga för att styrmedlen ska fungera är till exempel att verksamhetsutövare och myndigheter har rätt kunskap och information om innehåll och egenskaper hos avfallet. Något som verksamhetsutövaren bland annat ska beskriva i en avfallshanteringsplan.

̶  Rätt använd är avfallshanteringsplanen därför ett av de viktigaste styrmedlen, säger Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket. Rätt kunskap och information om avfallet är en förutsättning för att kunna ta en rad andra beslut.

Underlätta återvinning
Samhället står inför stora utmaningar när efterfrågan på råvaror ökar, inte minst när det gäller försörjning av metaller och andra strategiska råvaror. För att trygga råvaruförsörjningen krävs såväl primär utvinning från gruvor som en ökad utvinning från sekundära källor som gruvavfall.

Mot den bakgrunden innehåller den föreslagna strategin förslag som syftar till att underlätta återvinning och resurseffektivitet, exempelvis genom att mer information ska sammanställas om gruvavfall som finns i Sverige och att främja innovation inom området.

̶  Bättre kunskap om vårt gruvavfall främjar återvinningen. Det gäller inte minst de innovationskritiska metaller som behövs i modern, grön teknik. Mer kunskap om avfallet leder även till en stärkt miljöövervakning, säger Lena Söderberg, generaldirektör på Sveriges geologiska undersökning.

Gruvavfallsstrategin är en delredovisning av ett regeringsuppdrag om gruvfall som lämnas in till regeringen den 14 september. Naturvårdsverket och SGU har även gjort två delredovisningar inom samma uppdrag; en utvärdering av genomförda efterbehandlingar av gruvor samt en sammanställning av kostnader för hantering och efterbehandling av gruvor. Båda redovisades i april 2017.

Fakta:

2016 producerades 109 miljoner ton gruvavfall från Sveriges 14 gruvor i drift. Av denna mängd kommer 62 procent från Aitikgruvan. Gruvavfallet kommer från järnmalms- eller icke-järnmalmsgruvor (oftast sulfidmalm). De största miljöproblemen är förknippade med vittring av sulfidmineral i gruvavfall och förorening av vatten.

Läs rapporten här