Facebook

Instagram

Kisel har avgörande inverkan på planetens klimat


2018-10-02

Kiselalgerna, de anonyma klimathjältarna i havet.
Bild: Gordon Taylor
Kiselalgerna, de anonyma klimathjältarna i havet.

<span>Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet.</span>
Bild: Lena Björk Blixt
Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet.

Nu startar ett omfattande forskningsprojekt kring mineralet kisel och de anonyma klimathjältarna i havet, kiselalgerna. Varje dygn tar de små kiselalgerna upp enorma mängder kol ur atmosfären. Och vid sin död tar de kol med sig ner i graven.

Daniel Conley, professor i biogeokemi vid Lunds universitet, får drygt 34 miljoner kronor för ett femårigt projekt om det globala kretsloppet för kisel. Pengarna kommer från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Projektet ska genomföras i samarbete med forskare vid Linnéuniversitetet. Forskarna kommer att undersöka hur kiselmineralets kretslopp har förändrats under årmiljonerna.

Omsättningen av kisel har en avgörande betydelse för vår planets klimat och biologiska produktivitet, säger Daniel Conley.

När kiselmineral i berggrunden vittrar använder nedbrytningsprocessen koldioxid, vilket minskar halten koldioxid i atmosfären. Och i havsvatten är kisel avgörande för hur många kiselalger som kan leva eftersom dessa alger behöver stora mängder kisel till sina skal. Kiselalger kan tyckas små och oansenliga, men de tar upp ungefär 53 miljoner ton kol varje dag i form av koldioxid genom fotosyntesen. Denna siffra kan jämföras med att mänsklighetens användning av fossila bränslen varje dag släpper ut ungefär 21 miljoner ton kol. Och när kiselalgerna sedan dör, och sjunker mot bottnen, spelar de en viktig roll i att ta med sig koldioxid från ytvattnet ner i djuphaven.

Daniel Conley och hans kollegor ska i det nya projektet undersöka hur kiselalger och andra växtplankton kan ha bidragit till att reglera kiselhalterna i havet under den senaste årmiljarden. Forskarna har identifierat tre tidsperioder som med stor sannolikhet omfattats av påtagliga, men tämligen outforskade, förändringar i kislets kretslopp i havet. Den äldsta perioden handlar om övergången från bakteriernas dominans till tidiga växtplanktons fotosyntes för 1 000 till 500 miljoner år sedan. Nästa period rör utvecklingen av kiselalger och dess släktingar för cirka 200 miljoner år sedan. Sista perioden sträcker sig från 66 miljoner år sedan fram till idag, då det förekommit stora variationer i kiselhalterna i havet genom tillflöden från land.

Med denna kunskap blir det möjligt att förstå och förutsäga hur framtida miljöförändringar kommer att inverka på både klimatet och oceanernas produktivitet, säger Daniel Conley.




Källa: Lunds Universitet


Tipsa en vn Skriv ut





Flera nya verktyg stärker arbetet för en hållbar och säker kemiindustri

AI-baserade verktyg som kan användas för att förutsäga om ämnen är cancerogena eller hormonstörande. Det är exempel på verktyg som det IVL-ledda...

Läs mer
Flamkontroll


Scania inför krav på gröna leveranser

För att driva på skiftet till ett hållbart transportsystem omvandlar Scania nu sin...

Läs mer
Läkemedelsproduktion i Södertälje.  

AstraZeneca utökar onlineövervakning av fläktar med system från SPM

SPM har mottagit en omfattande beställning från bioläkemedelsföretaget...

Läs mer
Forskarna bakom studien: Ignacio Mir-Sanchis, Gianluca Debiasi-Anders och Cuncun Qiao vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysk.

Rörelser i proteiner ger ledtrådar till spridning av antibiotikaresistens

Forskare vid Umeå universitet har upptäckt hur en viss typ av protein rör sig...

Läs mer
Alexandra Stubelius, medicine doktor och forskare på avdelningen för kemisk biologi på Chalmers Tekniska Högskola.

Ny teknik stärker utveckling av nanomedicin mot artros

Alexandra Stubelius utvecklar nanomediciner – läkemedel baserade på nanopartiklar...

Läs mer


Nyskapande samarbete för att utveckla 3D-printat mykoprotein tilldelas miljonanslag från EU

Innovativa FoodTech-företagen Mycorena och Revo Foods tar sig an ett gemensamt projekt fö...

Läs mer
Padinhare Cholakkal Harikesh arbetar med de kemiska transistorerna och skapar en ny skapelse. Det gula ljuset beror på att de flesta ljusfrekvenser filtreras bort i det så kallade renrummet där arbetet sker.

Konstgjorda nervceller nästan som biologiska

Forskare vid Linköpings universitet (LiU) har skapat en artificiell organisk neuron som nä...

Läs mer

Syntetisk byggställning kan hjälpa lungan att repareras vid KOL

Forskning Lunds universitet: cellinstruerande byggställning som efterliknar lungornas luftblåsor, kan komma att ersätta vävnadsbortfallet vid sjukdomen KOL. Byggställningen som liknar en porös tvättsvamp, proppas full av tillväxtfaktorer som styr lungcellerna i uppbyggandet av ny vävnad.

En cellinstruerande byggställning som efterliknar lungornas luftblåsor, kan komma att...

Läs mer
Genom visualisering skapas kartor över vävnadssnitt från ett dussintal tumörer för att se hur cellerna som identifierats i studien är organiserad i tumörvävnaden. Här en cellkarta över ett 2x1,5 mm stort tumörsnitt.

Ny metod för kartläggning av cancerceller banar väg för behandling av obotlig hjärncancer hos barn

Barn som diagnostiserats med hjärncancer dör ofta inom ett år efter sin första...

Läs mer

BioInnovation stödjer utveckling av biobaserade processer

Dagens företag måste visa att de kan leverera när det gäller både...

Läs mer
André &Auml;nghede Haraldsson, sjukhusfysiker och Petronella Lannerheim, onkologisjuksköterska är två av krafterna bakom införandet av den ny stråltekniken.

Ny strålteknik anpassas i realtid till tumörens rörelser under behandling

Skånes universitetssjukhus är först ut i Norden med en ny teknik inom strå...

Läs mer


Mest lästa











BK Services


solidmakarna

ifm electronic ab

Villiam Petersen tandhjulsfabriken

JM Indutech

Alcon ab

Brady

AIF  Avinf






Industrinät

Alron

Decksafe
Unica Media AB © 2014
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm

Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se