Facebook

Instagram

110 miljoner till biologiska läkemedel


2019-01-08

Vinnova, RISE, Lunds universitet, Malmö universitet och tolv företag satsar 110 miljoner under sex år på ett forskningscentrum för att utveckla biologiska läkemedel. Satsningen bedöms kunna bli en injektion för den svenska life science-sektorn, men också vara till gagn för alla de patienter som behöver den här typen av läkemedel.

I biologiska läkemedel hämtas den verksamma substansen från naturen eller kroppen. Bakterier eller insulin är två exempel. Biologiska läkemedel är ett växande läkemedelssegment eftersom de visat sig vara effektiva i behandling av cancer och ett antal kroniska sjukdomar såsom reumatism.

Nackdelen är att de är instabila vilket skapar många problem, bland annat kort hållbarhet och att vissa proteiner aldrig blir en färdig läkemedelsprodukt. Men kanske framför allt att det är svårt att utveckla produkter som är lätta för patienterna att hantera. 

Det vill deltagarna bakom NextBioform, som är namnet på det nya forskningscentrumet, ändra på. 

– Det nya sättet att utveckla läkemedel idag innebär ofta att de stora företagen köper delar av utvecklingskedjan från mindre företag med specialistkompetens. Vi ser att de här företagen har en kapacitet att växa, säger Marie Wahlgren, professor i läkemedelsteknologi vid LTH, Lunds universitet och centrumföreståndare.

Centrumet för läkemedelsutveckling, NextBioform, har redan varit igång ett år och samlar deltagare från Lunds och Malmö universitet, Rise och tolv life science-företag. Efter den ettåriga uppstartsfasen får de fortsatt finansiering med 110 miljoner kronor över en fyraårs-period.

Satsningen kan bidra till att stärka den svenska life science-sektorn, enligt Marie Wahlgren som menar att det i Sverige finns rätt kompetens inom både akademi och små och stora företag. Om dessa samarbetar mera kan de dra nytta av varandra på ett effektivare sätt än idag.

 Här finns många högteknologiska nischföretag. Ett exempel är företaget Solve som tillsammans med forskare vid Lunds universitet utvecklat en teknik för att studera hur biologiska läkemedel beter sig i blodet. Detta har inneburit nya affärsmöjligheter för företaget.

Biologiska läkemedel skiljer sig kraftigt från traditionella genom att den verksamma molekylen är mycket större och för att deras aktivitet är beroende av den ganska komplexa strukturen som exempelvis ett protein har. Även mycket små förändringar kan därför leda till att den här viktiga strukturen förändras och proteinet exempelvis kan aggregera.

Idag är merparten av de produkter som utvecklas frystorkade pulver som löses upp och injiceras. Det gör det besvärligt framför allt för de patienter som använder sådana läkemedel för kroniska sjukdomar och behöver kunna självmedicinera. Det hade varit betydligt bekvämare om det fanns en förfylld spruta som kan förvaras i rumstemperatur än att använda ett frystorkat pulver som måste förvaras i kyl eller frys. Problemen med instabilitet gör också att många nya läkemedelskandidater aldrig blir färdiga produkter och därmed inte når patienterna.

För mig är drivkraften för det här projektet att vi skall ha biologiska läkemedel som det är lätt att leva med. Jag brukar säga till mina studenter att biologiska läkemedel är fantastiska terapier men usla produkter. Förhoppningsvis behöver jag inte säga så i framtiden, säger Marie Wahlgren.




Källa: Lunds Universitet


Skriv ut



Miljardsatsning på biobaserad industri

Haraholmen utanför Piteå är platsen som rymmer ett av Sveriges mest expansiva industriella centrum.

Haraholmen i Piteå är platsen för Sveriges kanske hetaste biobaserade industrisatsning. Nära 1,4 miljarder kronor satsas just nu av BIOBASE-klustret.
– Det är...

Läs mer
Hexagon

Laserkrock banar väg för läkande strålar

Så får en protonstråle fördubblad energi. Den nya metoden bygger på att en laserstråle delas och skickas mot en tunn folie från två olika vinklar – exakt samtidigt.

Forskare på Chalmers och Göteborgs universitet presenterar en ny metod som kan fö...

Läs mer
ARmaskinservice 550

Kempestiftelserna storsatsar på integrerad strukturbiologi

Kempestiftelserna satsar på djärv strukturbiologiforskning.

Umeå universitet är unikt positionerat i Sverige med en komplett och förstklassig...

Läs mer
Sensor som mäter värme, ljus och beröring.

Sensorn som reagerar på ljus, värme och beröring

Med inspiration från hudens eget sätt att fungera har forskare vid Laboratoriet för...

Läs mer

Sciety tar Athera Biotechnologies steget närmre nytt läkemedel mot hjärt-kärlsjukdomar

Athera Biotechnologies utvecklar en läkemedelskandidat för en indikation inom hjärt-kärlsjukdomar. Emissionen som nu mottagits ska användas för en klinisk fas 2-studie.

Läkemedelsbolaget Athera Biotechnologies avslutade i veckan en emission om totalt 55 miljoner...

Läs mer

Ett litet holländskt företag har blivit stora inom medicinsk teknik


Sjukhus, läkarmottagningar, veterinärer och även tandläkare världen ö...

Läs mer
Pernilla Abrahamsson, Chief Operating Officer på Lipum.

Branschprofil byter jobb – går från börsen till startup

Nu lämnar life science-profilen Pernilla Abrahamsson sin tjänst som...

Läs mer
Simon Tholén, avdelningschef på Röntgenkliniken, Lindesbergs lasarett.

Lyckat samarbete mellan vården och industrin ger stora förbättringar för patienten

Ny undersökningsteknik på Lindesbergs lasarett bidrar till att undvika onödiga...

Läs mer


Bayer stärker svenskt life science-kluster

Idag, den 2 maj, öppnar Bayer nytt svenskt huvudkontor på Campus Solna vid...

Läs mer
CELLINKs och Semcons BIO X, en 3D-bioprinter för mänsklig vävnad tilldelas Stora Designpriset 2019.

Unik 3D-bioprinter vinnare av Stora Designpriset

BIO X, en 3D-bioprinter för mänsklig vävnad tilldelas Stora Designpriset 2019. Bakom...

Läs mer

IRRAS och AMI-USC i samarbete om förvärv av kompletterande teknologi inom medicinteknik

Alfred E. Mann Institute for Biomedical Engineering vid University of Southern California (AMI-USC)...

Läs mer
Saga Helgadóttir, doktorand vid institutionen för fysik på Göteborgs universitet, har upptäckt ny metod inom artificiell intelligens.

Hon har upptäckt ny metod inom artificiell intelligens

Doktoranden Saga Helgadóttirs forskning om så kallade ”mikrosimmare” ledde...

Läs mer


Mest lästa



















Unica Media AB © 2014
Org.nr 556961-2624
Unica Media AB
Hammarby Fabriksväg 23
120 30 Stockholm

Kontakt
info(at)unicamedia.se
Annonsering
annons(at)unicamedia.se